Påtryckningar om skolväg gav resultat
Effekten skulle bli att vindkraftsutbyggnaden bromsas, elpriset stiger och klimatutsläppen ökar.
Vid skolstarten fick fyra barn längs Sannäsvägen byta hållplats för skolskjutsen. Vägen till den nya hållplatsen passerade bland annat en obevakad järnvägsövergång, men överklagan och påtryckningar från föräldrarna skulle visa sig ge resultat.
Längs Sannäsvägen bor Alexandra Nilsson och hennes grannar. Precis utanför huset går en buss förbi, det är skolskjutsen för barn som bor i Sannäs och på Västbacken. Förra läsåret åkte Alexandra Nilssons två barn, tillsammans med de två grannbarnen, med denna buss till skolan i Tanumshede. En vecka innan årets skolstart fick föräldrarna reda på att den bussen var full, och att det numera var en annan lösning som gällde.
– Då ska de istället ta sig nästan två kilometer härifrån. Dels på vår 70-väg och sen över en obevakad järnvägsövergång och på en smal grusväg med dolda kurvor. Det finns ingen belysning, så på morgnarna är det kolsvart och när de ska av bussen på eftermiddagen så måste de över en 80-väg.
De fyra barnen
som påverkas är sex, åtta, åtta och elva år gamla. Enligt skollagen har elever i grundskolan rätt till kostnadsfri skolskjuts, men det är upp till hemkommunen att utforma villkoren.
Om du går i förskoleklass eller årskurs ett är riktlinjerna för att få skolskjuts hemifrån i Tanums kommun att du har mer än två kilometer till närmsta hållplats. För årskurs två till nio är motsvarande sträcka tre kilometer.
Sträckan mellan bostaden och den nya hållplatsen har uppmätts till 1,9 kilometer, enligt föräldrarna, men enligt kommunens hemsida kan det finnas fler aspekter att väga in: ”Oavsett nämnda avståndsregler kan skolskjuts beviljas om skolvägen bedöms vara trafikfarlig.” Det är dock något som Alexandra Nilsson tycker att man inte tagit hänsyn till i detta fall.
– Det enda kommunen gör är att mäta avståndet. Det är ingen som har varit här och kollat hur vägen ser ut, alltså vilka faror barnen utsätts för. Det är vad det handlar om för oss: Att det är farligt.
– Vid järnvägsövergången är det jättedålig sikt och detsamma gäller vid den här 80-vägen. Det finns ingen möjlighet att barnen ska hinna se bilarna som kommer.
Wilma Alexandersson, som
är elva år, instämmer i att järnvägen och landsvägen är de mest skrämmande passagerna. När barnen går sträckan under tisdagsmorgonen tar det 30 minuter. Då är det i föräldrars sällskap – att låta de fyra barnen gå själva är inte aktuellt, menar de.
– Jag kommer att köra, säger Alexandra Nilsson.
Alexandra Nilsson har lämnat in en överklagan till förvaltningsrätten. I fallet med de två barnfamiljerna vid Sannäsvägen handlar det inte om att det behövs en ny busslinje, det som behövs är en större buss, menar hon.
– Jag tycker att kommunen kan fixa så det finns en buss med rätt kapacitet.
Alexandra Nilsson skulle
visa sig få de kraven beviljade snabbare än väntat.
Under tisdagen informerades föräldrarna om att kommunen omorganiserat, så att barnen får plats på den tur de åkte förra läsåret.
– Vi vill också att det ska vara en säker väg och den här järnvägsövergången behöver vi titta mer på, för det var ett tag sen vi tittade på den, säger förvaltningschef Lina Magnusson på barn- och utbildningsförvaltningen i Tanums kommun.
Avståndsbedömning är lätt att göra.
– Men när det gäller trafiksäkerheten är det svåra bedömningar och de hamnar ofta i förvaltningsrätten.
Lina Magnusson menar
att den nya hållplatsen alltid varit den som tilldelats barnen. Utifrån det grundbeslutet gjordes ingen ny säkerhetsbedömning när de inte längre fick plats på bussen som råkade passera hemmet. Huruvida förvaltningen gjort ett misstag eller inte när man dirigerat barnen över en obevakad järnvägsövergång vill hon inte resonera kring.
– Vi har tagit till oss de synpunkter som föräldrarna kommer med och ordnat så att barnen har en säker väg. Om vi gjort en felaktig bedömning tidigare eller inte, det kan jag inte bedöma, säger Lina Magnusson.
Enligt Alexandra Nilsson har kommunen satt in en taxi och barnen ska bli upplockade i likhet med föregående läsår. Hon berättar att busskontoret ringt och föreslagit den lösningen i stället för att ta upp ärendet i förvaltningsrätten.