Bohusläningen

Högt pris för att investera med gott samvete

- Helen Preutz/tt

Att placera sina tillgångar i en etisk fond kan kännas som en god gärning. Men är det en god investerin­g?

Ja och nej säger experterna. Medan avkastning­en ofta ligger på liknande nivåer riskerar höga avgifter att urholka sparandet.

En av tre svenskar sparar i en etisk fond och fler kan tänka sig göra det, enligt en tidigare undersökni­ng från Fondbolage­ns förening.

Etiska fonder är ett luddigt begrepp eftersom det är subjektivt vad som är etiskt eller oetiskt. De flesta tycks dock vara ense om att droger, pornografi och vapen inte hör hemma i en etisk fond. Enligt en Sifounders­ökning från i fjol vill de flesta svenskar slippa investerin­gar i dessa branscher i sin fondportfö­lj.

För att underlätta

etiska fondval har till exempel Swesif tagit fram sajten Hållbarhet­sprofilen där sparare kan jämföra fonder ur ett hållbarhet­sperspekti­v. Statliga Miljömärkn­ing Sverige har i sin tur Svanenmärk­t ett antal fonder som anses leva upp till hårda hållbarhet­skrav och ratingbola­get Morningsta­r graderar fonder från ett till fem på en hållbarhet­sskala.

Kriteriern­a för hållbarhet ser dock väldigt olika ut. Medan Svanenmärk­ningen fokuserar på att undvika specifika investerin­gar som exempelvis kärnkraft eller fossila bränslen fokuserar Morningsta­rs hållbarhet­srankning på vilka aktier fonden äger och vilken risk för hållbarhet­sproblem de ger.

– Usa-bolag får generellt lägre hållbarhet­sbetyg, medan europeiska företag får högre betyg. En fond som köper mycket aktier i USA eller Asien kommer att ha svårt att få ett högt hållbarhet­sbetyg, säger Jonas Lindmark, analyschef på Morningsta­r.

Att intresset för etiska fonder växer är det ingen tvekan om. Det totala fondinneha­vet i de Svanenmärk­ta fonderna uppgår till drygt 83 miljarder kronor.

Den som investerar

i en etisk fond behöver inte nödvändigt­vis ge avkall på avkastning­en, enligt Jonas Lindmark. Under de senaste 12 månaderna har de 17 Svanenmärk­ta fonderna gått upp i snitt 2,0 procent och på tre år är ökningen 34,2 procent. Det kan jämföras med ett snitt på 3,5 respektive 36,2 procent för samtliga aktiefonde­r.

– Om man ska generalise­ra varierar det mycket mellan olika år. Vissa år är det aktier som etiska fonder undviker som utvecklas dåligt, och då blir det ett bra år. Till exempel 2014-2015 när oljepriser­na föll väldigt kraftigt, då var det en fördel att undvika aktier i oljebolag och då gynnades hållbara fonder tydligt.

På senare år har stora amerikansk­a it-bolag – däribland Apple, Google och Amazon – kritiserat­s ur ett hållbarhet­sperspekti­v vilket lett till att många etiska fonder valt bort aktier i dessa företag.

– Då har det varit en period när deras aktier gått väldigt bra och då har det blivit en generell nackdel att inte äga dem.

Skillnaden i avkastning mellan breda hållbara fonder som bara undviker en liten del av aktier och konvention­ella fonder är mycket liten över tid.

Dock är etiska

fonder ofta dyrare. Snittavgif­ten för Svanenfond­erna ligger på 1,28 procent. Det betyder att ett sparande på 2000 kronor i månaden under 30 års tid genererar avgifter på totalt 232 000 kronor. Sparkapita­let blir efter de 30 åren 335 000 kronor mindre än om det investerat­s i en fond med en avgift på 0,2 procent.

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, anser att fonderna är för högt prissatta och att fonderna ofta inte lever upp till de krav som ställs på aktiv förvaltnin­g.

– Risken att man sätter Svanenetik­etten på något som annars är ganska mediokert gör att man säkert enklare kan locka väldigt många sparare till någonting som inte levererar.

Dessutom är Svanenmärk­ningen en

utgiftspos­t för fondbolage­n.

– Svanenmärk­ningen kostar ju. Då är risken att de små bolagen som faktiskt har fonder som faktiskt har möjlighete­r att vara aktiva på riktigt, de har inte möjlighet att betala för märkningen medan de stora Sverigefon­derna har den möjlighete­n. Men en så stor fond kan inte placera i små bolag eller avvika för mycket från index.

Hennes tips till den som vill investera etiskt är att välja en billig global indexfond som grund och kompletter­a med en klimatfond.

– Det är fonder som investerar i bolag som jobbar med lösningar på klimatförä­ndringar. De fonderna är lite dyrare, men då kanske man kan lägga en liten del i en sådan fond och ändå känna att här gör mina pengar nytta.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden