Karl af Geijerstam: Den globala klimateffekten som ett nej till Preemraff leder till är gränsande till noll.
Isabella Lövin (MP) meddelade att regeringen kommer att besluta om Preemraffs utbyggnad. Med tanke på miljöministerns uttalanden under fredagen är det troligt att det blir ett nej.
Under fredagen meddelade miljöminister Isabella Lövin (MP) att regeringen tänker ta över tillåtlighetsprövningen angående Preemraffs utbyggnad. Miljöministern var orolig för att klimatmålen inte kommer att nås om Preemraff får tillstånd att bygga ut och därigenom öka Sveriges koldioxidutsläpp.
Det är detta befarade hot som ger regeringen rätt att gripa in i rättsprocessen. Regeringen ska enligt Miljöbalken (MB) vara beslutande instans i endast tre sorters ärenden: kärnkraft, farleder och geologisk lagring av koldioxidlagring. Alla andra tillstånd som krävs enligt MB ska beslutas om i domstol, enligt en vanlig rättsprocess.
Men det finns också en bestämmelse som säger att regeringen får avgöra ärenden där verksamheter kan påverka de mål som finns i portalparagrafen i MB. Lagen ska bland annat tillämpas så att ”mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas”. Det är denna rätt som nu regeringen har tagit sig.
Det är klart
att Preemraffs utbyggnad kommer att öka de koldioxidutsläpp som bokförs som svenska. Men detta kommer också att kosta för Preemraff. EU:S handel med utsläppsrätter innebär att man måste köpa sig rätten att släppa ut koldioxid. På så sätt låter man marknadsekonomin avgöra vilka verksamheter som ”prisas ut” ur marknaden. Tack vare utsläppsmarknaden finns ett tryck på alla företag som ingår i handeln att ständigt effektivisera processer eller gå över till förnybar energi för att hålla kostnaderna nere.
Men eftersom utsläppshandeln gäller hela EU, så blir effekten av utsläppshandeln också gällande i hela EU. Om Preemraff köper fler utsläppsrätter och priset höjs på marknaden, då är det förmodligen ett företag i annat land som lägger ned eller minskar sina utsläpp. Men det hjälper ju inte en svensk miljöminister att nå sina svenska mål. Det är detta som är problemet för Isabella Lövin.
Rättsprocessen kommer att fortgå nästa år, med förhandlingar i Markoch miljööverdomstolen. Men själva avgörandet kommer efter förhandlingarna att fattas av regeringen. Om Mark- och miljööverdomstolen hade avgjort saken ensam, hade Preems chanser att vinna varit ganska goda. Med tanke på Isabella Lövins uttalanden under fredagen, är det dock mycket troligt att regeringen säger nej till Preemraff. Det vore olyckligt.
Ironiskt nog är Preemraffs planerade utbyggnad resultatet av ett mycket bra miljöbeslut: att svavelhalten i fartygsbränslen ska sänkas rejält från och med 1 januari 2020. Den så kallade bunkeroljan kan bli bättre bränslen (bensin, diesel) och raffinaderiet kan ”plocka bort” svavel som annars skulle gått ut i atmosfären. Och detta kan göras i väldigt energieffektiv anläggning. Vad regeringens politik leder till är att oljan kommer att raffineras i andra länder. Den globala klimateffekten som ett nej till Preemraff leder till är gränsande till noll.
”
Vad regeringens politik leder till är att oljan kommer att raffineras i andra länder
Man kan argumentera
för att utsläppshandeln inte ger önskat resultat, att Preemraffs utbyggnad inte borde löna sig om utsläppsrätterna hade rätt pris. Men stoppar regeringen Preemraffs utbyggnad får vi inte reda på detta, regeringen ger inte utsläppshandeln en chans.
Det är klart att Miljöpartiet gärna säger nej till Preemraff. MP sätter gärna ett prejudikat som säger att klimatpolitiken kräver att vi säger nej till hundratals industrijobb. För det kommer att komma upp fler industrisatsningar som liknar Preemraffs utbyggnad. Det är nog ytterst tveksamt om LO tycker att det är en god idé. Räkna med att det blir slitningar inom regeringen nästa år, när det dags att fatta beslut.