Minnesrika vägstenar

3 oktober 2009. Vägminnen på Orust är en nyutgiven liten skrift om alla de stenar som står utmed öns gamla vägnät. Den bjuder på en kulturhistorisk resa.

Kultursekreterare Folke Almegius och hans assistent Anders Bertrandsson är som levande historieböcker när de visar runt bland sina vägminnen. Vi stannar till vid kvartsmilsstenen i Hogen, en liten vacker sten som flyttades för 60 år sedan från sitt tidigare läge några hundra meter bort.

Det föll på böndernas lott att hugga de stenar som landshövdingen påbjöd. En för varje fjärdedels mil från landshövdingens bostad i Kungälv och ut i länet.

– Milstenarna står alltid på höger sida från Kungälv räknat. Landshövdingen ville ha koll på sina tjänstemäns reseräkningar, säger Almegius.

Milstenarna anger den gamla svenska milen som var 10 689 meter lång.

– När metersystemet infördes 1878 förföll betydelsen av milstenarna, säger Anders Bertrandsson.

Väghållningsstenarna angav vem som ansvarade för skötseln av en viss vägsträcka. Den allra tidigaste väghållningsstenen från 1795 finns dock inte med i boken.

– Jag var inne i Myckleby Hembygdsmuseum under traktordagen och hittade stenen. När jag satte ljus på den, hittade jag texten och årtalet. Museet hade fått stenen som gåva en gång, säger Bertrandsson.

Delar av det stora dokumentationsarbetet finns i Vägminnen på Orust. Projektet som lett fram till detta är ett samarbete mellan Vägverket och Orust kommun. Arbetet har pågått sedan 2006 och Orust kommun har fått bidrag från Vägverket för att rusta upp stenarna. Vägverket har även betalat tryckningen av boken och bjudit på skyltarna som satts upp invid vissa stenar.

– Vi har lämnat en lista på 15 stenar som vi hoppas att Vägverket ska fortsätta att vårda, säger Almegius.