Så skyddar vi den liberala arbetskraftsinvandringen
Invandringspolitiken innehåller målkonflikter som såväl politiker som den kommande utredningen måste förmå hantera.
Lilla Pakistan hette en prisbelönt restaurang i närheten av St Eriksplan i Stockholm. För 15 år sedan stod den i centrum för den politiska debatten, efter att kocken Muhammad Murtaza riskerade att utvisas, eftersom han inte uppfyllde den tidens krav för att få längre arbetstillstånd.
Fallet engagerade stora delar av svensk borgerlighet – från Liberalernas Birgitta Ohlsson till Moderaternas nuvarande partisekreterare Gunnar Strömmer. Tanken att den som vill arbeta och bidra till det svenska samhället också bör vara välkommen, blev utgångspunkten för alliansregeringens arbetskrafts invandringsreform 2008.
Att det som ofta beskrivs som världens mest liberala regel verkför arbetskraftsinvandring ä rensamhällsekonomisk vinstaffär har bland annat konstaterats i en rapport från Svenskt Näringsliv. Samtidigt har bristerna i systemet med tiden bli vituppenbara. Att kompetensutvisningarna fortsätter, där högkvalificerad arbetskrafttving as lämna landet på grund av bagatellartade fel från arbetsgivarna, är ett sådant.
Men problemen gäller också missbruk av systemet. Ett aktuellt exempel är nyårshelgens reportage i Expressen om slavliknade arbetsförhållanden på restauranger i Malmö (1/1). Ett annat är höstens rapport från bland andra Polisen och Migrationsverket som konstaterar att regelverket utnyttjas av organiserad brottslighet.
Arbetskraftsinvandring måste bygga på egen försörjning. Det är svårt att se hur dagens lönekrav på 13 000 kronor i månaden, motsvarande en deltidslön på lägstanivån i kollektivavtalen, som dessutom ger rätt till anhöriginvandring utan försörjningskrav, är förenligt med detta.
Risken är uppenbar att arbetskraftsinvandringen kommer att förknippas med fusk och bidragsberoende, och att det äventyrar det folkliga stödet för systemet.
Alla som vill värna arbetskraftsinvandringen bör därför välkomna Moderaternas förslag om hur regelverket kan förbättras. Det handlar bland annat om att förenkla för högkvalificerad arbetskraft, men också om att höja lönekravet och införa strikta försörjningskrav för anhöriga. Moderaterna föreslår även att arbetskraftsinvandringen för personliga assistenter, som visat sig särskilt utsatt för fusk och missbruk, stoppas helt. (Dagens Industri, 4/2)
Det är positivt att många snarlika tankegångar återfinns i de utredningsdirektiv kring arbetskraftsinvandringen som den rödgröna regeringen presenterade tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna på torsdagen (6/2).
Samtidigt finns det en risk att politiken i sin iver att komma till rätta med fusk och missbruk även försvårar för seriösa arbetsgivare. Företrädare för näringslivsorganisationen Almega pekar exempelvis på att utökade kontroller och krav, tvärtemot såväl regeringens och oppositionens önskan, kan leda till fler kompetensutvisningar (Dagens Samhälle 7/2). Denna typ av målkonflikter måste såväl politiker som den kommande utredningen förmå hantera.
Alliansregeringens liberala arbetskraftsinvandring förtjänar att värnas. Det görs dock bäst genom att vårda och utveckla reformen.