Pressklipp

Allt är som vanligt

När Nyamko Sabuni valdes till ny partiledare i somras fanns det i de egna leden förhoppningar om att hon skulle bringa klarhet om vart partiet skulle ta vägen framöver. Men dessvärre har det inte klarnat alls under det gångna halvåret. Björklund-doktrinen om att befinna sig på två platser samtidigt lever i allra högsta grad kvar. Framförallt genom Januariavtalet där den ena halvan av partiet blir försäkrade om att Sabuni kommer fullfölja avtalet samtidigt som den andra halvan får subtila blinkningar åt att partiet kanske kan komma att dra sig ur. Anela Murguz i Borås Tidning (moderat)

De borde skämmas

Mycket av hatet uttrycks anonymt, via konton som saknar riktiga namn. Det är illa nog. Än värre blir det när trollens metoder blir mainstream. Uthängande av barn sker nu inte längre bara i obskyra trådar på exempelvis flashback. Det sker via etablerade politikers egna kanaler. Det är dit vi kommit, 2020. Och om inte moderpartiet ens förmår bry sig – hur smutsigt kan det inte bli framöver? Moderaterna borde skämmas – och en del sunda partiföreträdare gör det säkert i detta nu. Maria Haldesten i Hallands Nyheter (centerpartistisk)

Det var inte bättre förr

Året som LO drömmer sig tillbaka till är 1980. Då tjänade en näringslivstopp motsvarande nio industriarbetarlöner. 1980 var även året då den ekonomiska ojämlikheten var som lägst i Sverige. Det var något år efter att Astrid Lindgren protesterat mot att betala 102 procent i marginalskatt, som nationalekonomen Jacob Lundberg påpekat. I början av 1980-talet hade även arbetare en negativ real löneutveckling, och fick således mindre valutaförde pengar som de tjänade varje månad. Ellen Gustafsson i Dagens Industri (oberoende)