Hermansson frias: ”En seger för demokratin”
BROTT
Den förra Spolitikern Annsofie Hermansson frias i Göteborgs tingsrätt för grovt förtal.
Två kvinnor hade stämt henne då de kände sig kränkta av att Hermansson kallat dem extremister på sin blogg.
– En seger för både demokratin och för yttrandefriheten, säger Annsofi Hermansson.
Domen kommer att överklagas.
Det var i efterspelet till en inställd visning av filmen ”Burka Songs 2.0” i kommunens lokaler som Annsofie Hermansson gjorde flera blogginlägg där två kvinnor beskrevs som ”extrema röster” eller ”extremister”, och påstods ha ”försvarat terrorister”. Hermansson var vid den tiden ordförande i Göteborgs kommunstyrelse.
De två kvinnorna, som skulle ha lett ett panelsamtal efter den planerade filmvisningen, gjorde en polisanmälan mot Hermansson. När polisen lade ner ärendet valde kvinnorna att stämma Hermansson i ett enskilt åtal för grovt förtal. Enligt stämningen har Hermansson haft som motiv att kränka kvinnorna på grund av deras muslimska tro.
Göteborgs tingsrätt har totalt bedömt sex inlägg på AnnSofie Hermanssons blogg. Flera av formuleringarna kan enligt tingsrätten inte ses som förtal.
– Vi har resonerat utifrån de här påståendena som målsägande menar är kränkande, det är ett antal formuleringar. Beträffande tre av dem har vi kommit fram till att de inte är möjliga att pröva som förtal, säger rättens ordförande Mats Hagelin till TT.
Exempelvis är termer som ”extrema röster” och ”extremister” inte uttryck med bestämt innehåll, varför de inte kan prövas mot verkliga förhållanden och därmed inte heller kan utgöra förtal, enligt rätten.
Påståendena om att kvinnorna har försvarat terrorister skulle dock kunna utgöra förtal enligt rätten, förutsatt att det inte var försvarligt av Annsofie Hermansson att lämna uppgifterna.
Tingsrätten finner dock utpekandena försvarliga, ”med utgångspunkt i den vidsträckta yttrandefriheten som måste råda i en demokrati”, enligt ett pressmeddelande från tingsrätten.
Rätten anser också att det funnits skälig grund för uppgifterna om att kvinnorna har försvarat terrorister.
– Där har vi kommit fram till att det varit försvarbart för Annsofie Hermansson att yttra det hon har gjort och vi har också kommit fram till att hon har tillräckligt fog för det, säger Mats Hagelin.
Den bedömningen baseras bland annat på ”uttalanden som målsägandena själva har gjort och uttalanden som har gjorts av en gruppering som målsägandena ingår i”, enligt rätten.
Annsofi Hermansson är nöjd med domen.
– Jag betraktar det som väldigt glädjande så klart. En seger för både demokratin och för yttrandefriheten, säger hon.
Hon tycker också att tingsrättens bedömning att hon hade skäl för att skriva som hon gjorde om kvinnorna är en viktig markering.
– Det tycker jag också är väldigt glädjande för jag menar att det är viktigt att kunna markera gränsen för demokratins ytterkanter eller principer. Och när man börjar svaja där är vi illa ute helt enkelt. Därför är det extra glädjande att det här har klargjorts, att det var som jag skrev i min blogg.
Hermanssons förhoppning är att domen kommer att få betydelse för politiska samtal och diskussioner i framtiden.
–Jag hoppas att vi kan ha det här fria samtalet utanför domstolens lokaler – i media eller i politiska debatter. Det är så vi brukar hantera det fria samtalet i det här landet.
Annsofie Hermanssons advokat Allan Stutzinsky hoppas att domen innebär att ”den här typen av mål inte längre kommer att belasta svenska domstolar”.
– Det är viktigt att domstolen sätter ner foten och säger att den politiska debatten ska föras i de forum som är menade för den, säger han.
Då de två kvinnorna förlorar målet ska de tillsammans betala Hermanssons rättegångskostnader på 190 000 kronor.
De kommer att överklaga den friande domen.
– Vi delar inte den centrala bedömningen som tingsrätten har gjort, att begreppen extremist och extrema röster är rena värdeomdömen. Vi menar att det är sakuppgifter i förtalsbestämmelsens mening. Det är saker som klistras på människor för att baktala dem helt enkelt, säger kvinnornas ombud Silas Aliki till TT.
Aliki delar inte Allan Stutzinskys uppfattning om att den friande domen är en seger för yttrandefriheten.
– Den svenska lagstiftningen har ju ansett att det ska finnas ett skydd för enskilda personer att inte bli utsatta för negativ ryktesspridning, säger Silas Aliki. (TT)