Studie: Pingvin kan vara på väg bort
FORSKNING
Antalet hakremspingviner har på vissa ställen i Antarktis minskat med hela 77 procent sedan 1970talet, då arten senast undersöktes, uppger forskare.
Klimatförändringar tros vara orsaken till minskningen.
En nyss avslutad expedition, arrangerad av de amerikanska universiteten Stony Brook och Northeastern, har studerat hakremspingvinerna i Antarktis.
– Minskningen som vi har sett är definitivt dramatisk, säger biologen Steve Forrest, som medverkade på expeditionen.
Hakremspingvinen
finns i södra Stilla havet och i Antarktis och lever av krill.
– Någonting händer med de grundläggande byggstenarna i näringskedjan här. Vi ser mindre överskott av mat vilket gör dessa bestånd mindre och mindre över tid och frågan är – kommer detta att fortsätta?, säger Steve Forrest.
– Även om flera faktorer kan spela roll, pekar bevisen vi har mot att klimatförändringar ligger bakom de förändringar som vi ser, säger Heather Lynch från Stony Brook University. (Tt-reuters)
Regeringens utredare Lars Wallinder har sedan augusti 2018 sett över lagstiftningen för djurskydd och djurplågeri. Uppdraget var att bedöma dels om de allvarligaste brotten mot djur har tillräckligt stränga straff, dels om regelverket för brott och straff är ändamålsenligt och effektivt.
Vad att huvudskälet till att du vill införa grovt brott?
– Straffet ska stå i proportion till brottets allvar och det ska vara en differentiering så att mer allvarliga gärningar möts av strängare straff. I dag är det ganska jämnt, svarar Wallinder som också anser att straffskalan behöver utökas för att bättre spegla hur samhället ser på brott mot djur.
Förslaget är
inte motiverat av att brottsutvecklingen förvärrats, enligt Wallinder:
– Det har varit ganska jämnt med allvarliga fall de senaste åren.
Han föreslår även att mindre allvarliga brott ska kunna åtgärdas med en sanktionsavgift, i stället för straff.
Avgiften föreslås
bli mellan 1 000 och 100 000 kronor. Den ska utdömas av kontrollmyndigheterna – länsstyrelserna och i vissa fall Jordbruksverket – vars beslut går att överklaga i förvaltningsrätten.
– Det blir snabbare beslut i första instans (kontrollmyndighet) än om det ska gå genom polis, åklagare och domstol, säger Wallinder.
Växlingen från straff till sanktioner ska ske med samma beviskrav och för företeelser som är lätt konstaterade, påpekar han.
Inför remissrundan låter landsbygdsministern positiv till de föreslagna förändringarna.
– Vi har en väldigt ambitiös djurskyddslagstiftning i Sverige. Det som vi nu gör säkerställer att vi också har bättre, mer effektiva och ändamålsenliga verktyg för att se till att vi också kan leva upp till den fullt ut, säger hon till TT.
Organisationen Djurens rätt välkomnar utredningsförslaget. ”Vi har sett behovet av skärpta straff länge eftersom det är ett problem att brott som begås mot djur prioriteras ned av rättsväsendet”, skriver ordföranden Camilla Bergvall i ett pressmeddelande. (TT)