De habsburgska hakorna växte med hundratals år av kusingifte
För att kunna behålla och utöka sitt herravälde ingicks kusinäktenskap – år, efter år, efter år. Men makten kostade på för den Habsburgska ätten, i form av olika fysiska defekter. Forskare hävdar nu att de för första gången lyckats koppla den säregna ”Habsburgska hakan” till inavel.
Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, har studerat ätten.
– Huset Habsburg kom inte till makten och blev en stormakt genom krig och erövringar, utan man gjorde en uttrycklig poäng av att man gjorde det genom äktenskap, ett fredligt sätt. Hade det varit en hippiegeneration hade man sagt ”make love not war”, säger han.
– De gifte till sig dagens Nederländerna, Belgien, Spanien och stora delar av Centraleuropa, och var på 1520 jordens största imperium. Enda sättet att hålla kvar det här, med dåtida teknologi, var att göra det till en familjekoncern.
Släkten Habsburg, indelad i en österrikisk och en spansk gren, kom att spela en stor roll i den europeiska politiken mellan 1200- och 1700-talen. Men det är inte bara för sin enorma maktframgång som ätten blivit uppmärksammad, utan även för det mycket speciella utseende som många av dess medlemmar hade.
– Hakan är det mest kända uttrycket, men tittar du på ögon, näsa och huvudformation över huvud taget är det väldigt lätt att känna igen en habsburgare. Du kan det efter tio sekunders övning. Fysionomierna har markant liknande drag. Gifter du dig med dina kusiner 200 år i följd i släkten så blir det så, säger Dick Harrison.
Den ovanligt långa hakan, som var ett utmärkande drag hos många Habsburgare, har länge trotts ha ett samband med inavel med tanke på ättens många äktenskap mellan personer med nära släktskap. Nu har spanska forskare tittat närmare på detta samband, i en studie som publiceras i tidskriften Annals of human biology.
Forskarna lät tio käkkirurger granska totalt 66 porträtt på medlemmar av Habsburgsätten, där det i samtliga fall är bekräftat att målaren faktiskt träffade sin modell. Kirurgerna fick i uppdrag att söka efter förekomsten av två speciella käkpartidrag, vilket mättes med ett slags poängsystem. Samtidigt gjordes en analys av ett stort släktträd, där över 6 000 habsburgare ingick, för att mäta graden av inavel.
När forskarna jämförde dessa två faktorer såg de alltså ett samband mellan grad av inavel och det drag som kopplats till den speciella hakan.
– De hittar ett svagt statistiskt samband med den ena av de här två käkpartidragen som de sedan försöker hitta orsaken till, men de lyckas inte riktigt. De konkluderar
” Hakan är det mest kända uttrycket, men tittar du på ögon, näsa och huvudformation över huvud taget är det väldigt lätt att känna igen en habsburgare. Du kan det efter tio sekunders övning.
Dick Harrysson
professor i historia vid Lunds universitet
att de har ett statistiskt samband, men lyckas inte visa hur det uppstått, säger Andreas Tillmar, docent i rättsgenetik vid Rättsmedicinalverket.
Att det finns en genetisk komponent bakom dragen är hyfsat självklart, säger Andreas Tillmar. Men han anser att forskarna lovar mer än de kan hålla när de påstår att inavel är förklaringen till det speciella utseendet, bland annat då det finns ett antal felkällor som kan ha påverkat studiens resultat.
– En sådan är genetisk drift, att det just i den här familjen har hänt saker som är lokalt för det här släktet, som inte behöver gälla för andra släkten med de här käkpartidragen, säger han.
Klart är dock att inavelsgraden generellt ligger mycket högre hos Habsburgarna än hos en normalpopulation. Hos vissa ligger den extra högt, som den spanske kungen Karl II.
– Karl II har en inavelskoefficient som betyder att hans föräldrar genetiskt är som syskon. Har man haft inavel i flera generationer så kan det bli så att även om föräldrarna inte är jättenära släkt, så kan man vara genetiskt nära släkt ändå. Och man vet ju att om genetiskt nära släktingar får barn så finns en stor risk för genetiska sjukdomar eller missbildningar, säger Andreas Tillmar.
Just det nära släktskapet mellan Karl I I:s föräldrar och deras förfäder har angetts som en förklaring till hans omfattande hälsoproblem, som fick stora konsekvenser för ätten Habsburg.
– Karl II var fysiskt inkapabel att regera och skaffa avkomma. Han var så pass degenererad och nedbruten att släkten dog ut med honom i Spanien, säger Dick Harrison.