Facket: Ny häktningslag tynger ner åklagare
RÄTTSLIGT
Att behöva släppa misstänkta som man vet kommer fly eller fortsätta begå brott har oroat åklagare, i lagförslaget om kortare häktningstider.
Att regeringen nu öppnar för att förlänga tidsgränserna är en lättnad – men kvar finns andra förslag som enligt facket försvårar för åklagare.
Gång på gång har Sverige fått internationell kritik för de långa häktningstiderna, i dag finns ingen gräns för hur länge en person får sitta häktad. Tidigare i år lade regeringen fram ett lagförslag som innebär att det ska införas tidsgränser – max sex månaders häktning för vuxna misstänkta och tre månader för den under 18 år. Undantag ska kunna göras om det finns ”synnerliga skäl”.
Gränserna har
dock mött kritik från oppositionspartierna, och regeringen är nu beredd att förlänga häktningstiden för vuxna till nio månader, rapporterar Ekot. Det är en lättnad säger åklagaren
Emma Berge, ordförande för fackförbundet Saco-s på Åklagarmyndigheten.
– På nio månader har vi mycket bättre förutsättningar för att bli färdiga med utredningen och behöver inte hamna i läget där man släpper ut en person som man vet kommer att fortsätta att begå brott eller lämna landet då brottet visserligen är allvarligt, men inte allvarligt nog för att träffas av undantagsbestämmelsen, säger Emma Berge.
I lagförslaget
finns dock kvar andra delar som enligt Berge riskerar att försvåra åklagares arbete. Även när det gäller användandet av restriktioner för häktade har Sverige kritiserats. Det kan handla om att häktade inte får läsa tidningar eller ha telefon- eller brevkontakt med yttervärlden.
I dag är det åklagare som beslutar om exakt vilka restriktioner som ska gälla för den häktade, enligt lagförslaget är det i stället domstolen som ska bestämma det.
– Det här förslaget bygger på att man tror att det kommer att bli färre restriktioner. Det kommer det inte. Vi åklagare kommer att behöva exakt samma restriktioner, oavsett om det är domstolen eller vi själva som beslutar om det, säger Emma Berge.