Karl af Geijerstam:
Sedan 1995 har statsskulden som andel av BNP halverats. Det är 25 års hårt arbete som nu betalar sig.
Statsskulden kommer att öka rejält. I slutet av nästa år kommer statsskulden att vara 45 procent av BNP, i förhållande till 35 procent av BNP i slutet av förra året.
Riksgälden räknar med ett underskott i statsbudgeten på 402 miljarder kronor i år och 76 miljarder kommande år. Det innebär 5,8 procent av BNP i år och 3,3 procent 2021.
Statens skuldsättning ökar alltså rejält på grund av coronakrisen. Men Sverige befinner sig i ett mycket bra utgångsläge.
”Det är ett exceptionellt läge vi befinner oss i och osäkerheten är stor, men Riksgälden har god beredskap att öka upplåningen. Statsskulden kommer att växa snabbt men ökningen sker från en låg nivå efter de senaste årens överskott”, skriver riksgäldsdirektör Hans Lindblad i en kommentar.
Före detta finansministern och statsministern Göran Persson skrev en bok i slutet av 90-talet, med ett citat lånat från Ernst Wigforss: ”Den som är satt i skuld är inte fri”. Under 90-talet hade Sverige en stor statsskuld och var mitt uppe i en djup ekonomisk kris. Men genom en hård rensning i finanserna och en ny budgetprocess i riksdagen lyckades Sverige vända statsfinanserna rätt. Oavsett om det har varit socialdemokratiska eller moderata finansministrar sedan dess, har alla hållit fast vid linjen att hålla hårt i utgifterna och betala av på statsskulden.
Sedan 1995 har statsskulden som andel av BNP halverats. Det är 25 års hårt arbete som nu betalar sig. Genom den låga statsskulden kostar det inte svenska staten så mycket att låna upp pengar. Den djupa krisen som vi nu har framför oss kan mildras. Sjukvårdens kostnader kan betalas. Många kommer att drabbas hårt, men livets nödtorft kan upprätthållas för alla.
Det finns många som har kritiserat den svenska linjen under de senaste åren. Avbetalningar har gjorts på statsskulden långt efter att nivån på den har kunnat betecknas som allvarlig eller stor. Men nu ser vi nyttan av att följa Ernst Wigforss och Göran Perssons devis. Samtidigt ska man komma ihåg att efter coronakrisen gäller det att hålla statsskulden under kontroll igen.
Erfarenheterna från det politiska och ekonomiska kaoset i länder som Italien och Grekland avskräcker. Populistiska politiker både till höger och till vänster har svårt att ta till andra åtgärder än att gå till banker eller medborgare och låna pengar, i stället för att genomföra exempelvis behövliga pensionsreformer. Det försätter staten och landet i en farlig ekonomisk situation.
Det finns alltså all anledning att tacka det senaste kvartsseklets finansministrar. Men också anledning till att tänka på att det var en långsam och tålamodsprövande process till att Sverige hamnade i ett sådant gynnsamt läge.