Bästa elcyklarna ger extra kraft på vägen
De lättcyklade elcyklarna blir allt mer populära. Men vilken är bäst? Vårt laboratorietest visar på stora skillnader, både när det gäller support och räckvidd, bromsverkan och köregenskaper.
Under den pågående pandemin är det är allt fler som väljer cykeln i stället för andra transportsätt. Och många av de cyklar som säljs i dag är elcyklar. Den extra energiknuffen som elmotorn ger gör det till exempel möjligt att cykelpendla på avstånd som känns för långa med en vanlig cykel, eller för att komma fram till målet utan att vara svettig.
Testfakta har på vårt uppdrag låtit det tyska laboratoriet velotech. de testa ett urval av åtta elcyklar av typen city-/pendlarcyklar i mellanprisklassen som säljs på den nordiska marknaden.
De testade cyklarna har alla en låg ram, som är lätta att kliva in i, minst åtta växlar och en motor på max 250 W. Medan hjälpen från elmotorn onekligen gör själva trampandet enklare, knuffar också den nya tekniken upp priset. Cyklarna i urvalet till det här testet kostar alla omkring 30 000 kronor.
Laboratoriet har testat cyklarnas räckvidd, bromsarnas funktion, köregenskaper och tekniska prestanda.
är Haibike Sduro Trekking 5.0. Den har mycket bra räckvidd och stark motor. Cykeln har bland annat stabila köregenskaper och låg ljudnivå från drivsystemet.
För att klassas som elcykel får motorn ge max 250 W kontinuerlig märkeffekt och bara förstärka trampningen. Drivenheten får dessutom bara ge kraft vid trampning upp till en maxhastighet på 25 km/h. Kravet är formulerat som 25 km/h +/- 10 procent, vilket innebär max 27,5 km/h.
Två av de testade cyklarna, Specialized och Electra, ligger något över gränsvärdet.
– Cyklar som med hjälp av elmotorn går snabbare än vad lagen säger ska klassas som ett annat fordon. De kräver bland annat körkort och försäkring, så det här är mycket viktigt information både för tillverkarna och för den som ska köpa en ny cykel, säger Marco Brust, testledare på velotech.de.
Fordon över gränsvärden anses enligt Transportstyrelsen inte längre vara en cykel, utan kommer troligen att anses vara en moped med andra krav och förutsättningar för att få brukas i trafik.
Så här kommenterar tillverkarna testets avslöjande:
– Cykeln som skickades för att testas var inte uppdaterad. På grund av covid-19 hade vi dessvärre inte möjlighet att skicka över en kollega för att utföra uppdateringen innan cykeln blev testad. Innan alla Turbo-cyklar säljs blir de uppdaterade till den hastighetsbegränsning som är fastställd i lag i det land där cykeln säljs. I framtiden kommer alla Specialized Turbo-cyklar att levereras med en speciell mjukvara som tvingar återförsäljaren till att uppdatera mjukvaran innan cykeln levereras till kund, säger Jens Lundgren, nordisk kategorichef för Turbo på Specialized.
– Vi använder Bosch toppmoderna e-bike-system i alla Electras elcykelmodeller som säljs i Europa, säger Mara Kolb, internationell marknads- och försäljningskoordinator, på Electra Bicycle Company.
Hon tillägger att på grund av förar-, motor- och cykelspecifika parametrar som till exempel däcktryck och slitage, som bestämmer elcykelns utväxling, tillåter Bosch e-cykelsystem avvikelser på 10 procent från den maximala hastighetsnivån. Och att innan cyklarna distribueras genomgår de en slutinspektion och mjukvarutest för att säkerställa att de håller sig inom rätt hastighet.
– I det specifika fallet med den testade cykeln visade den vid slutinspektionen en maximal hastighet på 27,2 km/h.
cyklarna i hela testet uppmätte labbet när de undersökte cyklarnas så kallade supportfaktor. Den anger kraften motorn kan bidra med i förhållande till den manuella trampkraften.
Högst supportfaktor har Specialized med 3,2, vilket innebär att elmotorn kan skjuta till 3,2 gånger så mycket energi som den som trampar på cykeln gör. Det är nästan tre gånger högre än Ecoride med en supportfaktor på 1,2, vars elmotor bara lite drygt dubblerar kraften från den som cyklar.
Även räckvidden skiljer mycket åt mellan elcyklarna. Testvinnaren Haibike kom hela 174 km, medan tvåan Specialized bara kom 71 km långt.
Hur långt man kommer i verkliga förhållanden beror på en mängd olika faktorer som vindförhållanden, hur jämnt man trampar, hur vägens topografi ser ut, hur mycket support man väljer och hur mycket man väger.
cyklarnas mekaniska motstånd, alltså hur stor del av kraften från användarens trampande och elmotorn som når underlaget och skjuter cykeln framåt.
Cykeln från Batavus har högst mekaniskt motstånd. Den förlorar nästan hälften av energin innan den når marken, jämfört med en knapp tredjedel i förlust för cyklarna från Cube och Electra, som har lägst motstånd.
Bromsarna är viktiga, inte minst hos en elcykel som både går snabbare och väger mer än en vanlig cykel. Alla testade cyklar klarade kravet i den officiella standarden, men skillnaderna i bromsverkan var stora. Klart bäst bromsverkan på torrt underlag har Cube. Sämst var cykeln från Batavus vars bromsverkan når upp till drygt hälften av Cubes bromsar. Bromsverkan testades under laboratorieförhållanden som motsvarar en hastighet av 25 km/h.