HD: Läraringripande var ingen kränkning
Det var ingen kränkning när en lärare lyfte bort en elev på en skola i Lidköping 2017 – i stället var ingreppet befogat.
Högsta domstolen har nu sagt sitt i den principiellt viktiga frågan om lärares befogenhet i skolan.
Kan en lärare handgripligen flytta på en elev som stör eller hindrar andra från att komma fram? Frågan har debatterats sedan en lärare ingrep på just det sättet – och skolan anmäldes.
I går kom Högsta domstolens vägledande dom om vad skollagen tillåter. I domen slår HD fast beslutet i hovrätten: det var inte någon kränkning i skollagens mening och kommunen är inte skadeståndsskyldig.
Högsta domstolen skriver att steg ett för att komma tillrätta med stök och oro på en skola måste vara något annat än att gripa in fysiskt. Men det är ofrånkomligt att detta ibland ändå krävs. Det måste då ske så lindrigt och kortvarigt som möjligt, och så var fallet på skolan i Lidköping, enligt HD.
HD skriver i domen att det ingripande som var aktuellt här – ett grepp om en elevs nacke – i regel är en kränkande behandling. Men så som det utfördes var det dock mycket kortvarigt och anpassat för situationen. Och det uppnådde sitt syfte – att få slut på ordningsstörningen – i en situation när eleven inte lydde de uppmaningar han fått om att resa sig från soffan. Lärarens grepp och lyft var därmed befogat och proportionerligt. Hade läraren i stället tagit tag i pojkens arm skulle det sannolikt ha lett till ett mer utdraget förlopp, enligt domen.
Domen, som lär blir läst av väldigt många lärare, rektorer, föräldrar och politiker, utgår alltså från en händelse på en kommunal skola i Lidköping november 2017.
En då 13årig åttondeklassare satt i en soffa tillsammans med tre andra elever i skolans rasthall. Soffan hade de ställt så att den stoppade andra från att passera och trots tillsägelse flyttade eleverna inte på den. Pojken satt kvar tills en lärare greppade tag i honom och drog upp honom ur soffan.
En kränkning av eleven, hävdade Barn och elevombudet (BEO) som å pojkens vägnar begärde skadestånd på 10 000 kronor. Lidköpings kommun hävdade att pojken inte kränkts och fick stöd av såväl tingsrätt som hovrätt, vilka bedömde att lärarens ingripande var befogat.
Till saken hör att pojken har adhd med trotsinslag och litet inslag av autism, och att han enligt en särskild handlingsplan skulle bemötas lågaffektivt. Med det menas en pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera ett utåtagerande barn. Läraren som lyfte undan pojken undervisade honom inte och hade inte vetskap om handlingsplanen. Rutinen att endast personalen som undervisade pojken kände till handlingsplanen ”framstår som adekvat”, skriver HD.
HD var inte enig i sin dom, då två av de fem domarna hade en annan mening. Ett justitieråd anser att det var en kränkning, men en ringa sådan. Det andra justitierådet bedömer att eleven utsattes för kränkning, med motiveringen att situationen inte var så akut att den krävde en omedelbar lösning. Att ingripa fysiskt var därför inte befogat.
Eleven i fråga upplevde det som att han inte fick luft när läraren grep tag i honom. Efteråt var han rädd och hade ont.
Men samtliga domstolar – tingsrätt, hovrätt och nu HD – bedömer alltså att läraren hade mandat att agera som han gjorde. Pojkarna störde ordningen och gjorde varken som skolvärdinnan eller läraren sade. I stället tog 13åringen tag i soffans ryggstöd. En videosekvens visar att läraren grepp om pojken var ”helt kortvarigt och att det utfördes milt och lugnt”, skrev hovrätten och påpekade att läraren varit brottare på elitnivå.
BEO valde då att driva frågan till högsta instans. Frågan om under vilka förutsättningar som skolpersonal fysiskt får ingripa är viktig får hela skolverksamheten, skrev BEO i överklagandet.
Men under den rättsliga resans gång har BEO ifrågasatts, bland annat av utredare på Skolinspektionen, som BEO är del av. De har kritiserat att BEO drivit skadeståndsärenden för hårt med följd att lärare drar sig för att ingripa. Samma kritik har framförts av Liberalerna.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) har sagt att hon är orolig över att lärare känner rädsla för att agera enligt skollagen därför att de är rädda för konsekvenser.
En översyn av skolmyndigheterna är aviserad, där även Skolinspektionens och BEO:S respektive roller ses över. När översynen ska vara färdig är inte känt. (TT)