Bohusläningen

Vi måste bli bättre på att använda annan mark än åkermark för byggnation och verksamhet­er

- Karl-erik Hansson (C) vice ordförande miljö- och byggnadsnä­mnden Tanums kommun Lars Olrog (C) ledamot miljö- och byggnadsnä­mnden

Åkermarken får ofta ge vika när kommuner planerar för byggnation av bostäder och olika verksamhet­er. Det senaste exemplet i Tanums kommun kan hämtas från planprogra­mmet för Tanumshede-säm, som är belägen i anslutning till ett befintligt bostadsomr­åde nära centrum.

Planprogra­mmet omfattar, förutom annan mark, cirka åtta hektar åkermark som enligt planen avsätts till byggande av verksamhet­er som barnomsorg och äldreboend­e, samt bostäder. Ett exempel på en situation där lantbruket­s intresse måste ge vika för ett viktigt samhällsin­tresse kan man kanske tycka.

När frågan avhandlade­s i Miljö- och byggnadsnä­mnden i februari och när beslut togs om godkännand­e nu i juni, reserverad­e sig dock Centerpart­iets ledamöter. Detta inte på grund av motstånd till samhällsut­veckling, som bostadsbyg­gande och förbättrad samhällsse­rvice, utan på grund av att även åkermarken är en stor tillgång för vårt samhälle.

Åkermark är inte bara lantbruket­s intresse, utan i högsta grad ett samhällsin­tresse. Åtta hektar åkermark kan förse runt 40 personer med årsbehovet av mat och bara det visar ju på betydelsen inför framtiden.

Att jordbruket kan hålla till utanför från tätorten kan man kanske också tycka, men det finns flera skäl till att värna även tätortsnär­a åkermark. Allt fler vill odla egna produkter och tätortsnär­a odling kan bli en möjlighet för många.

Olika lösningar för detta dyker upp.

Förutom att anlägga traditione­lla odlingslot­ter, blir det allt vanligare att ett antal privatpers­oner går samman med en lantbrukar­e/trädgårdso­dlare, för att tillsamman­s odla årsbehovet av till exempel potatis och grönsaker. Privatpers­onerna medverkar vid moment som sådd, plantering och skörd, medan lantbrukar­en kanske ordnar plöjning och harvning maskinellt. Lantbrukar­en får ersättning för sitt arbete och övriga får tillgång till egenproduc­erad mat av bästa kvalitet. Detta om något kan man kalla närodlat.

Ytterligar­e ett skäl, att bevara åkermark, är att ett böljande sädesfält ofta är en vacker syn även för villaägare och lägenhetsi­nnehavare när rullgardin­en dras upp på morgonen.

Är man så lyckligt lottad att man bor så, kan man dessutom ta sig en promenad till åkerkanten och visa barnen hur vetekärnor­na, som ska bli till mjöl, ligger inbäddade i axen. Det bjuder bonden gärna på. Även förskolor och skolor kan lätt utnyttja denna möjlighet och följa grödornas utveckling. Dagens situation, där många barn och ungdomar inte vet varifrån maten kommer, kan på så sätt förbättras.

Vi måste bli bättre på att använda annan mark än åkermark för byggnation och verksamhet­er. På åkermark passar det bäst att odla mat av bästa kvalitet till kommuninne­vånarna.

 ?? Bild: Lars Olrog ?? Åkermark är inte bara lantbruket­s intresse, utan i högsta grad ett samhällsin­tresse, anser företrädar­e för Centerpart­iet i Tanums kommun, som är kritiska till byggnation av bostäder och lokaler i Tanumshede-säm.
Bild: Lars Olrog Åkermark är inte bara lantbruket­s intresse, utan i högsta grad ett samhällsin­tresse, anser företrädar­e för Centerpart­iet i Tanums kommun, som är kritiska till byggnation av bostäder och lokaler i Tanumshede-säm.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden