Kändisar sätts före landets småföretagare
När arbetet för småföretagare försvinner i pappersarbete finns mindre tid och energi kvar till det genuina värdeskapandet.
Medan regeringen har strösslat pengar över kultursektorn som om det inte fanns någon morgondag – exempelvis har multimiljonärer som Jill Johnson och Benjamin Ingrosso kunnat håva in ordentliga hackor – har stödet till vanliga småföretagare på många sätt varit eftersatt.
Företagaren Jeanette Bohman vittnade nyligen på Twitter om hur hon – i samband med att hon skulle skulle öppna en ny vinbar i vår – fick betala tillsyns- och tillståndsavgifter baserat på budgeten som sattes i slutet av förra året, som på grund av coronakrisen nu är helt irrelevant. Hon berättar också om hur bemötandet från myndigheterna inte heller har varit det bästa. Istället för att pragmatiskt ompröva sina beslut, vittnar hon om hur de har haft en attityd av typen “Gör som vi säger eller så ses vi rätten”. Först nästa år kan det bli aktuellt att justera de omsättningsbaserade beloppen. Än så länge är hon alltså fast med tillsynsoch tillståndsavgifter som uppgår till cirka 20 procent av företagets nuvarande omsättning.
Småföretagare lägger i genomsnitt tio timmar i veckan på administration och byråkrati. I många fall har syftet med reglerna varit gott. Man vill inte att bedragare ska etablera sig, och man vill säkerställa att anställda ska ha drägliga arbetsvillkor.
Men när arbetsbördan försvinner i pappersarbete finns mindre tid och energi kvar till det genuina värdeskapandet. Och denna effekt förstärks förstås när resurser försvinner till följd av coronakrisen.
För större företag är byråkratin emellertid ett mindre problem. Där har man råd att låta pappersarbetet skötas av specialister – och på så sätt kan de dra konkurrensmässig nytta av att småföretagens innovationskraft äts upp av pappersarbete.
Tillväxtverket har i veckan (1/7) på uppdrag av regeringen kommit med ett antal förslag på hur villkoren för småföretagare kan underlättas.
Bland förslagen återfinns att införa efterhandsbetalning av tillsynsavgifter för företag som säljer alkohol och tobak, att höja omsättningsgränsen för moms för att mindre företag ska slippa pappersarbete, och att skapa en enhetlig plattform för information om regler.
Förslagen är efterfrågade av småföretagarna och skulle, om de nu blir verklighet, minska administrationsbördan utan att det går ut över något skyddsvärt intresse. Men det krävs samtidigt mer. Entreprenörskapsforums förslag om att låta restauranger med serveringstillstånd sälja alkoholhaltiga drycker för avhämtning har exempelvis potential att rädda stora delar av restaurangbranschen. Och likaså skulle Företagarnas förslag om att tillåta längre öppettider för uteserveringarna kunna ge många småföretagare en nödvändig ekonomisk skjuts.
Men vad som behövs på lite längre sikt är en generell attitydförändring till företagande som sådant, och för dess roll som välståndsskapare och samhällsutvecklare. Kanske särskilt på kommunal nivå, men även bland allmänheten. Där finns fortfarande en bra bit att vandra.
”
Vad som behövs på lite längre sikt är en generell attitydförändring till företagande som sådant