Äldreboende borde ha bättre klimatkvalitet
Varningar för varmare klimat har hörts länge. Det har satt sina spår i regelverken för hur vi ska bygga. Lägsta dimensionerande utetemperatur för värmeanläggningar vid Bohuskusten har höjts någon grad under mitt arbetsliv. Nu tror jag kravet för vanliga villor är uppvärmning från ca -14 C.
De flesta småhus har golvvärme. Installatören fyller golven med slingor och utgår från att det räcker utan att beräkna rummens värmebehov.
Av tradition förses byggnader med värmeanläggning. Länge har kylanläggning ansetts som lyx som bara kommit ifråga för dyra kontor och för byggnader med till exempel datautrustning som avger mycket värme.
Under de senaste årtiondena har krav på byggnaders isolering ökat och fönstren har blivit bättre. Det har lett till större fönsterytor och ökat behov av kylning. Numera är fönster ner till golv inte ovanliga. Trots att fönstren blivit bättre medför de värmeförluster och kallras ungefär som en vägg med tre centimeter isolering.
Värre är solvärmeinstrålning som en klar höst- eller vårdag är cirka 500 watt per kvadratmeter glasyta. Då stiger rumstemperaturen snabbt i träbyggnader och något långsammare i tyngre konstruktioner med betongbjälklag. En första åtgärd för lokaler med för höga temperaturer är effektiv solavskärmning, helst utvändig som är effektivast.
Nyare budgethotell har i allmänhet luftkonditionering med individuell temperaturreglering som ofta kan väljas med termostat i rummet. Varje hotellrum har en liten enhet i undertak i kapprummet.
Enheten är ansluten med tilluftskanal och rör för värmeoch kylvatten. Enheten har en fläkt som cirkulerar rumsluft som filtreras och värms eller kyls. Tilluften, uteluft, för ett rum är betydligt mindre än det cirkulerade flödet för att klara rummets temperering. Det räcker alltså inte att bara kyla tillförd uteluft.
Man kan fråga sig varför byggnader för äldre svaga personer inte har samma komfort som ett enkelt hotell? Förklaringen ligger i okunskap och överdrivna sparkrav. Många kommuner saknar personal med kunskap om klimatanläggningar.
Upphandling inför ett nybygge kan gå till på två sätt. Ett är att man upphandlar en konsult till lägsta pris för att denna ska konstruera eller formulera krav för Vvs-systemen. Om uttalade krav på kyla inte finns kommer konsulten inte att beskriva sådan för det kostar mer än anbudet.
Ett annat vanligt sätt är att kommunen anlitar en byggingenjör för att göra av upphandlingar för bygg, el och VVS. Denne ser som en viktig uppgift att visa sin uppdragsgivare hur billigt han kan bygga per kvadratmeter. Därför är han inte intresserad av att huset får någon kylanläggning.
I Sverige saknas tydliga krav på hur hög rumstemperaturen får vara. Det finns andra lösningar än den jag beskrivit, men priset skiljer inte så mycket.
Om vi har råd att förse budgethotell med klimatanläggning bör vi ha det för våra gamla.
Man bör också testa att förse äldreboende med joniserad tilluft. Det innebär att man gör syremolekyler mer aktiva så att de bryter ner dåliga lukter och gör att damm snabbt faller till golvet.
Syrejoner är som högst efter ett åskväder och det är då luften känns som friskast. Har det i min bostad. Där kan man inte se några solstrålar i luften för det finns inget damm. Baciller och virus förflyttar sig inte själva i luften. De rider på damm eller vätskepartiklar.
Jonisering är en förhållandevis liten och billig utrustning som kan installeras både i kanaler och i rum. Metoden bör provas i väntrum på sjukhus och för andra lokaler där man vill begränsa luftburen smitta.
Tekniken utvecklades i Schweiz och förekommer bland annat i flygplatsers vänthallar. I Sverige är jonisering vanligast för att reducera lukt i soprum och pumphus för avlopp.