Sänkt skatt innebär mer frihet för alla
Det är knappast någon hemlighet att Liberalerna har haft problem med att de verkar tvetydiga. Till synes interna debatter verkar ofta bli offentliga, och på senaste tiden har också opinionsstödet för partiet varit mycket lågt. För att rädda den svenska liberala rörelsen hörs titt som tätt argument för en hopslagning av Centerpartiet och Liberalerna.
Ett sammanslaget liberalt parti skulle dock troligen inte generera mer stöd, snarare tvärtom. Det visar en undersökning Liberala Nyhetsbyrån gjort i samarbete med Tidningen NU (25/6). Centern har potentiella väljare vänsterut, medan Liberalerna har det högerut. Slås de ihop riskerar man att förlora väljare åt båda håll, och summan av väljarstödet för de båda partierna blir alltså mindre än delarna. Dessutom är det troligt att den ambivalens som L utstrålar skulle följa med även i ett spretigare C/l-parti.
Nej, viktigare är
att Liberalerna ger ett svar på vilka de faktiskt är. Vad är egentligen frihet? Den frågan är lika gammal som idén om frihet. Det finns förstås mer än ett svar på den frågan, och ett trovärdigt liberalt parti behöver välja svar.
Just det gör Liberalerna i en debattartikel i Svenska Dagbladet (20/7) där de tydligt tar ställning för sänkt skatt på arbete för de som tjänar minst. Det skulle hjälpa till att få bukt med både integrationen och arbetslösheten: “Skatten på de lägsta inkomsterna måste ned. Det är en fråga om frihet och självbestämmande”.
Och visst har de rätt. Pengar ger frihet och ju mindre pengar man har, desto mer frihet innebär marginellt mer pengar. I ett politiskt klimat där utspelen från socialdemokrater och moderater i mycket hög utsträckning riktar sig till medelklassen, kan ett liberalt parti som tydligt argumenterar för varför liberala reformer skulle hjälpa hela samhället – inte bara medelklassen – spela en oerhört viktig roll.
Borgerliga debattörer överdriver
ofta det så kallade bidragsberoendet, men det är ändock tydligt att det faktum att Sverige har en av världens högsta marginalskatter på arbete ger snedvridna incitament för de som tjänar minst. Fler familjemedlemmar i arbete – gärna kvinnor – måste ge radikala ökningar i hushållskassan. Det är positivt för både familjen, jämställdheten och samhället i stort.
Liberalism är en ambivalent ideologi, och ett parti med den ideologin som grund kommer oundvikligen också att vara det. Det är inte dåligt i sig. Men man behöver ett svar på vad frihet innebär, i varje skikt av samhället. Man behöver också strategier för att uppnå frihet. Liberalerna har länge haltat här. Det kanske är på väg att förändras.