Mat som på mormors tid under krisen
Kålpudding, raggmunk och hembakat matbröd – under coronakrisen har vi tröstat oss med rejäl svensk husmanskost som lagas från grunden som på mormors tid.
Det är livsmedelskedjan Ica som undersökt svenskarnas matvanor under coronapandemin. Måltidsforskaren Richard Tellström har deltagit i arbetet med undersökningen, som utgår från försäljningsstatistiken kombinerad med antalet sökningar på Icas receptsajt.
Han konstaterar att svenskarna har lagat betydligt mer mat hemma under coronatiden, eftersom många arbetat hemifrån och också haft skolungdomar som pluggat hemma på distans.
En svensk familj
brukar laga frukosten och middagen hemma, men nu har det dessutom fixats både lunch och fika. Samtidigt har maten blivit en fast punkt och trygghet, förklarar han, och matlagningen verkar ha fått ta längre tid, av sökningen på recepten att döma – de som tar mer än en timme har ökat rejält.
– Vi ser en förskjutning till sökningar på sådan mat som man inte ”har i händerna”, som kålpudding, säger han.
Vanligtvis håller sig
svensken till ungefär samma rätter som man kan laga utan att titta i recept, förklarar han, men nu har vi velat ha nya smaker.
– En vanlig familj brukar ha ungefär 14 maträtter som återkommer, men barnfamiljer med kräsna barn kanske går runt på bara fem återkommande rätter. Då är det lätt att man förbrukar sina ”slagdängor” när man lagar så mycket mer mat hemma.
Det är då den riktigt traditionella maten kommit till heders igen. Richard Tellström berättar att sökningarna på gamla godingar som hasselbackspotatis har ökat med 174 procent sedan i fjol, kålpudding med 132 procent och köttfärslimpa med 123 procent.
Richard Tellström kallar det för mormorsmat, trygg och traditionell svensk husmanskost som lagades av hemmafruar på 30-, 40- och 50-talen.
– Man har velat sätta en guldkant på vardagen för sig och familjen med maten. Den här maten påminner om en värld då allt var mycket bättre, eller i fall känns den tiden så nu.
Maten är kraftig
och rejäl, inte direkt någon dietkost ur de olika hälsoperspektiv som vi annars bryr oss om, konstaterar han.
– Då man är riktigt mätt frigörs en massa hormoner. Det är viktigt, framför allt för dem som känner sig ensamma. Proppmättnadsfaktorn är viktig, säger Richard Tellström.
Fredrik Törn, analyschef på Coop, ser också att sökningarna på recept hos Coop har ökat, med 25 procent, och att försäljningen av mat har ökat.
– Folk har lagat mer mat då de varit hemma, det är maten som ökat. De matkategorier bland våra receptsökningar som ökat mest är till exempel kyckling, pasta och grillmat.
Men vi har inte bara lagat mat från grunden, vi har också blivit hängivna hemmabagare. Ica, Willys och Coop har sett i sina försäljningssiffror att vi köpt väldigt mycket mer råvaror för bakning under den här tiden.
Johanna Eurén, kommunikationschef på matkedjan Willys, berättar att de sett en jättestor försäljningsökning av torrjäst och mjöl, och både Fredrik Törn och Richard Tellström bekräftar den utvecklingen hos Coop respektive Ica. Hos Ica har torrjästförsäljningen ökat med 202 procent.
– Bakningen har ökat och jästen tog stundtals slut i butikshyllorna. Det var redan i början av mars. Den sökning hos oss som ökat mest är ”enkel banankaka” berättar Fredrik Törn.
Men kanske finns också en koppling mellan vår bakiver och rädslan för att maten ska ta slut.
– Konserver, mjöl och jäst såldes väldigt mycket i den första fasen. Då var det nog ett bunkringsbeteende, säger Johanna Eurén.
Branschorganisationen
Livsmedelsföretagen har låtit fråga folk om hamstring och rädslan för att maten ska ta slut. Det visar sig att 22 procent av de tillfrågade säger sig ha hamstrat, medan 71 procent har aldrig känt sig oroliga för tillgången på mat.
– I början av pandemin var det mycket medial hysteri kring hamstring. Men våra livsmedelsföretag lyckades leverera och ställa om trots kraftigt ökad efterfrågan, samtidigt som många av de anställda var borta från jobbet, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.