Fröken Folkes fik – en oas i ensamheten
Många är ensamma under pandemin. När annars viktiga mötesplatser inte längre fanns till hands öppnade Birgitta Carlander Fröken Folkes fik. ”Det blev bättre än jag hoppades,” säger hon.
En trädgård med fika och sällskap är efterlängtat för den som ofta sitter hemma själv. I trädgården bakom Folkets hus finns just det – och elvakaffet uppskattas extra mycket i pandemitider.
Bakom Folkets hus ligger en liten oas.
– Hej du, hälsar Birgitta Carlander, ordförande för SKPF Pensionärerna och initiativtagare till Fröken
Folkes Fik, som idag tar plats i trädgården.
Två stora kastanjeträd skyddar mot solen. Bord och stolar står på behörigt coronaavstånd. Klockan är halv elva och det kommer några gäster och slår sig ner.
– Nu suger det till i elva-kaffe-tarmen, säger Birgitta Carlander.
Birgitta Carlander berättar att hon, efter att vårens bokklubb på Folkets hus stängde ner, kände att det behövdes något att göra. Därför startade hon ett kafé.
– Jag tänkte, ”men herregud, vi har ju trädgården här och sommaren framför oss – vi kör igång!” säger hon.
Det finns macka
och kaffe eller kaka, bulle och kaffe för 15 kronor – ”alla ska kunna komma hit och känna att de har råd”. Den som vill ha saft får det också. Allt serveras vid bordet, för att det inte ska bildas kö.
– Sitt som vi har ställt stolarna och packa inte ihop er, säger Birgitta Carlander när hon tar beställning.
– Jag har varit här varenda gång. Det är så viktigt att få träffas. Alla blir glada, speciellt när det är så fint väder som idag. Vi behöver det här, för sedan sitter man i karantän, tyvärr. All heder åt Birgitta och de andra som har ordnat det här, säger Inga-lill Martinsson.
– Man får göra så gott man kan hemma, annars deppar man ner sig, säger hon vidare.
– Alla här är ensamma, inflikar Anita Sträng.
– Det är jättefarligt, det här med ensamheten. Jag tror inte att det tas riktigt på allvar, säger Berit Andersson.
”
Jag tänkte, ”men herregud, vi har ju trädgården här och sommaren framför oss – vi kör igång!”
– Vi får fokusera på det positiva. Jag vann 100 kronor, säger Inga-lill Martinsson och viftar med en lott.
Samtalet går från hemtjänst och lottovinster till Lena Philipssons framträdande på Allsång på Skansen. Här är ingen ensam. Sorlet ökar i volym. Så blir det, när det är avstånd och inte alla hör så bra.
– Det måste vara avstånd, annars får vi böter, skämtar en dam som just kom.
Fröken Folkes fik är ett mycket uppskattat inslag för alla som sitter mer eller mindre i karantän.
– Det är jättemysigt. Fantastiskt trevligt. Ryktet går, säger Lena Engberg.
– Ja, jag hörde det från någon och tänka ”åh, då måste jag gå dit”, instämmer bordsgrannen Birgitta.
Flera i sällskapet sjunger i samma kör, något som inte går nu. Då är det bra med en trädgård, där man kan mötas säkert.
– Det är bra med avstånd och lummigt. Det är jättemysigt, säger Kirsten Niklasson.
Fiket har sedan det drog igång i början av juli lockat fler och fler, oftast pensionärer, som kommer för att dricka kaffe och konversera. Birgitta Carlander är mycket glad och nöjd.
– Det har gått jättebra. Det kommer mer och mer folk och inte bara våra egna medlemmar, utan även folk i grannskapet. Det är så kul. Vi vet hur många som sitter ensamma och inte har någonstans de vågar gå eller som är öppet heller, för den delen. Här sitter de med avstånd och kan slappna av.
Regnet har stoppat kaféet från att hålla öppet flera gånger. Dagens kaffestund skulle egentligen ha ägt rum på onsdagen men flyttades en dag framåt. I förra veckan, berättar Birgitta Carlander, regnade det – men det hindrade ingen.
– Då satt alla med paraplyer! Nästa onsdag är det, om vädret tillåter, final för kaféet. Birgitta Carlander funderar på vad de kan hitta på i höst, när det inte längre fikas i trädgården.
– Det blir nog en del promenader och stadsvandringar. Vi pratade om att ha sittgympa här ute också. Vi planerar för en månad i taget.