Psykisk ohälsa väntas svenska corona-patienter

Ny internationell forskning om psykisk ohälsa bland patienter som behandlats för covid-19 gör frågan aktuell även i Sverige. Det finns ännu inga studier som visar de mer långvariga konsekvenserna, men experter säger att man redan nu har en aning.

– Posttraumatisk stress, ångest och depression, säger psykologen David Krabbe.

Antalet som intensivvårdas för covid-19 i Sverige fortsätter att minska. Från att ha, kanske tillfälligt, pikat i perioden april-maj har staplarna som visar antalet personer som kämpar för sina liv på landets Iva-avdelningar blivit allt lägre.

– Det är i dag sex regioner utan covid-19-patienter i intensivvården och flera regioner med enstaka patienter, sa Socialstyrelsen krisberedskapschef Johanna Sandwall under en presskonferens i början av augusti.

Men att man

har fått lämna sjukhuset innebär för många inte slutet på kampen. För flera har den bara börjat.

En ny italiensk studie visar att över hälften av patienterna som skrevs ut efter att ha sjukhusvårdats för covid-19 led av psykisk ohälsa. Så som posttraumatisk stress, ångest, sömnsvårigheter och depression.

– Det har kommit metaanalyser tidigare, men den studien är den första som ger handfasta resultat om patienter som behandlats för just covid-19, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin.

I april presenterade

även region Stockholm en rapport som uppmärksammade hur patienter som vårdats för covid-19 löper en stor ökad risk för framtida posttraumatiska stressyndrom.

”Denna risk är sannolikt störst för patienter som vårdas inom intensivvård”, står det i rapporten, som fortsätter med att trycka på vikten av att först leta efter psykiska besvär efter behandling, för att sen kunna erbjuda vård.

Strax under 2 600 personer har hittills intensivvårdats för covid-19 i Sverige, varav drygt 450 i Västra Götaland, enligt siffror från Svenska Intensivvårdsregistrets och SVT.

Katharina Stibrant Sunnerhagen säger att det inte finns någon nationellt arbetssätt för återkopplingen till intensivvårdade patienter.

– Den sköts från sjukhus till sjukhus, säger hon och fortsätter med att berätta att eftersom det nya coronaviruset är så pass nytt, så finns det ingen forskning gällande de långvariga psykiska menen efter intensivvård. Men ledtrådar går att finna i forskningen om dess släktingar: Sars* och Mers*.

– I de studierna gjorde man en uppföljning sex månader efter patienterna skrivits ut, och sen igen efter ett år. En tredjedel av patienterna uppvisade kvarstående psykiska men efter sex månader, och något färre efter ett år.

Gällde detta endast personer som intensivvårdats?

– Blandat, både vanlig sjukhusbehandling och intensivvård.

Hon får medhåll av kollegan och psykologen David Krabbe.

– Det är rimligt att vi kommer att se liknande resultat från covid-19-patienter, säger han och fortsätter:

– Psykologiskt kan man ha besvär även om man inte behövts vårdas på intensiven, men har man varit där så har antagligen påfrestningen på kroppsliga och själsliga funktioner varit större.

Psykologen Ann-sophie Lindqvist

Bagge är docent vid Göteborgs universitet. Hon förklarar att de ännu inte vet vad som orsakar det försämrade psykiska måendet hos patienter som vårdats för covid-19. Men forskare har pekat på flera tänkbara orsaker.

– Det kan vara en konsekvens av immunsvaret mot själva viruset, eller av psykologisk påverkan av en allvarlig och potentiellt dödlig sjukdom, av stressfaktorer associerade med social isolering, oro över att smitta andra och upplevd stigmatisering.