”Vi arbetar och skördar tillsammans för hållbarhet”
Att ha en köksträdgård och odla en del av sina egna grönsaker kan vara en god klimatgärning. För den som inte har en egen plats att odla på kan delade ytor vara en lösning.
Trots att det finns outnyttjade trädgårdar runt om i landet kan det vara svårt att få tag i odlingsytor för den som saknar både balkong och trädgårdsland. Det fick den ideella föreningen Co-grow att starta en webbtjänst för trädgårdsdelning. Sedan våren 2017 kan trädgårdsägare och odlare hitta varandra. Upplägget är enkelt. Någon har extra mark att upplåta, en annan person vill odla – vips har de chansen att mötas och jorden får komma till användning.
– Vårt mål är att bidra till ökad hållbarhet i samhället. Både social, ekologisk och ekonomisk, säger Rosmarie Sundström, som är medgrundare till Co-grow.
De som vill
odla är ofta yngre och bor i städer, medan de som vill dela sin trädgård är äldre och bor i förort eller på landsbygd. Ung och urban möter gammal och lantlig. Odlingsmarken kan lika gärna vara en villaträdgård som en bit åker.
– Mötena över generationsgränserna är fantastiska. Den möjligheten finns knappt i vårt samhälle: att som 30-åring få träffa någon i 80-årsåldern och ta del av en äldre persons relation till sin trädgård, säger Rosmarie Sundström.
Men att använda trädgårdsägares privata mark är inte det enda sättet för den som vill få grönare fingrar. I Stockholm har den ideella föreningen Norrmalmsodlarna förvandlat en grå zon i närheten av Hagaparken till en över tusen kvadratmeter grön oas
Här förvarades tidigare byggnadsmaterial till trafikprojektet Norra länken, men för fem år sedan inledde entusiasten Natacha Kessidis och tre andra en dialog med kommunen för att få använda området till så kallad ”tillsammansodling” – en offentlig plats där människor kan så, skörda och dela erfarenheter med varandra.
– Det som är så fint är att vi arbetar och skördar tillsammans. Vi har inga enskilda lotter, säger Natacha Kessidis.
Efter ett år
var processen klar och ett avtal med huvudstaden upprättat. Bellevue Farm, som trädgården heter, är nu inne på sin femte säsong och har både köksträdgård, skogsträdgård och hassellund. Här växer havtornsplantor, blåbärstryn, rölleka, kärleksört och annat ätbart. Men också kaprifol, för doftens skull, och vallört, för sina kvävefixerande egenskaper.
En het junisöndag har arbetslaget på Bellevue Farm möte i pergolan. Nilla Sjöborg informerar om att vattnet är avstängt fram till klockan ett, men att kommunen har ställt dit ett större kärl man kan tappa ur. På dagens schema står marktäckning eftersom det ska bli ännu varmare i slutet av veckan.
Av föreningens 40 medlemmar är hälften aktiva.
– Den här platsen är till skillnad från så många andra i stadslandskapet gränsöverskridande när det kommer till ålder. Vår yngsta aktiva medlem är två år och vår äldsta är över 80, säger Natacha.
Nilla Sjöborg, vars vita kalufs fångas av vinden, arbetar i rundeln med bland annat zucchini och vejde – det senare ska användas till att färga kläder.
– Jag tycker om att vara här. Det är en oerhörd vila, säger hon.
Nilla konstaterar att några av de äldre medlemmarna inte har vågat komma till odlingen på grund av coronapandemin och att det är många nya och yngre här i år.
Den starka gemenskapen
går att ta på, nästan lika bokstavligt som de smultron Alexandra Byröd ger mig att smaka.
– Man knyter an väldigt snabbt när det kommer till något så vitalt som odling och mat. Det är ett stort kunskapsutbyte som sker. Alla har någon form av kunskap som man delar med sig av, säger Natacha Kessidis.
Projektet handlar också om hållbar stadsutveckling och att främja pollinering och biologisk mångfald.
– Saker som kan odlas nära behöver inte skeppas så långt heller. Det krävs bara lite kärlek och omtanke för att få det att gro och växa, säger Natacha.
Lotta Barlach är här för första gången. Hon har med sig två hinkar bokashi, nedbrutet matavfall som fungerar som gödning. För henne handlar den japanska fermenteringsprocessen om att skapa en näringsrik jord, ta till vara på hushållsavfallet och bidra till en bättre miljö.
– Det här är vägen mot cirkulär ekonomi, att jobba för ett bättre klimat, säger hon och öser ned bokashi i jordfabriken.
Susanne Schrenk tycker att egna grönsaker slår det mesta och är särskilt spänd på hur det nybyggda växthuset ska gynna tomatodlingarna. Rosmarie Sundström i Cogrow odlar en hel del i två olika odlingar. Dels med sin pappa, dels med kollektivet hon bor i. Kål, lök, sallad, betor, potatis, tomater och blommor blir det.
– Det är mycket roligare när man kan dela trädgården, säger hon.
” Co-grow förmedlar odlingsytor och arbetar för att få igång samarbeten.
Rosmarie Sundström odlare