Tvingas flytta när område exploateras för laxodling
Ängar, hagar och skyttebanor måste maka på sig när miljardsatsningen på laxodling i Sotenäs ska få plats. Samtidigt krävs upprustning av väg och flera kommuner erbjuder nu markytor till följdetableringar: ”Varit på möten med Sotenäs kommun.”
I mars presenterar Sotenäs kommun och bolaget Quality Salmon att Europas största laxodling ska etableras i kommunen. Det framgår tidigt att odlingen ska ligga i närheten av Hogenäsets industriområde, men den exakta platsen har länge varit hemligstämplad.
Nu kan Bohusläningen avslöja att det område som ska arrenderas ut på 50 år täcks av fyra fastigheter: Kärrshåla 1:2 och 1:3, Amborseröd
1:3 och Svenneby 1:2. Några av fastigheterna ligger inklämda mellan länsvägarna 872 och 171 och är till stor del täckta av grönområden. Andra korsar den mindre vägen och sträcker sig mot Skyggeberget. Ängar och hagar breder ut sig över området.
Det finns tre
markägare i området, och två av fastigheterna ägs av Bertil Lekting, före detta vd på
Sotenäsbostäder och sambo med Helene Stranne (M), ordförande i kommunfullmäktige.
Lekting äger en jaktstuga som ligger på en av de fastigheter där laxodlingen ska ligga.
– Jag räknar med att ha kvar jaktstugan även i fortsättningen, säger Bertil Lekting.
Han fortsätter:
– Den här fastigheten där stugan ligger är på 30 hektar och jag kommer att sälja 20 hektar till kommunen. Resten av området där jaktstugan ligger kommer jag att äga även i fortsättningen.
Sotenäs Jaktskytteklubb har
funnits i området sedan 1978. På Kärrshålans skyttegård, tre kilometer norr om Hovenäset, bedrivs en omfattande verksamhet. Bland annat finns en skyttebana för gevär, en älgbana med möjlighet att skjuta mot rörliga mål och en pistolskyttebana.
– Vi har varit på möten med företrädare från Sotenäs kommun och diskuterat situationen men i nuläget har vi inte skrivit på några avtal, säger Inge Andersson, banchef i Sotenäs Jaktskytteklubb.
Men av arrendeavtalet att döma, där sekretessen nu lyfts, räknar man med att kunna flytta på både skyttebanor och klubbstuga. Kommunen har åtagit sig att säga upp skytteklubbens nyttjanderätt och erbjuda den en ny plats för klubbstuga och bana.
– Det pågår en dialog mellan företaget, representanter för kommunen och skytteklubben för att hitta en ersättningsplats för den, för dessa intressen krockar. Den flytten, och det som kommer att ske där, kommer företaget att bekosta, säger kommunalrådet Mats Abrahamsson (M).
Flytten ska dock vara genomförd senast sista december 2020. Något som Abrahamsson i nuläget inte kan garantera.
– Skytteklubben kommer att tas om hand och få en annan plats som ersättning för att de måste flytta därifrån.
Man planerar att
odla 80 000 ton lax i den nya industrin 2024. Det innebär att en redan smal och slingrig väg kommer att trafikeras än mer av tung trafik som ska ut till E6 för vidare transport. Delar av väg 171, som leder från området mot E 6, befinner sig under havsnivån och drabbas av återkommande översvämningar.
Ledande Sotenäs-politiker, med kommunalrådet Mats Abrahamsson (M) och oppositionsrådet Birgitta Albertsson (S), vill att vägen ska rustas upp och menar att den blivit nedprioriterad mot andra vägar. Västra Götalandsregionen prioriterar och använder sig av underlag från Trafikverket. Politikerna beklagade sig i en insändare i Bohusläningen tidigare i somras.
– Vi var lite sura, säger Abrahamsson när insändaren kommer på tal, och fortsätter:
– När det är en så enormt stor etablering borde region och stat stå lite mer på tå än man har gjort. Skulle det uppstå en stor kris, då kommer alla. En kris kan man förstå sig på. Men det är ännu bättre med en etablering som kan skapa arbetstillfällen. Aktiebolaget Sverige bör fundera på hur vi jobbar med det här.
En upprustad väg hade hjälpt hela kommunen, inte bara laxodlingen, menar Abrahamsson och påpekar att Sotenäspolitikerna gör sitt yttersta för att påverka beslutsfattare.
– Vi har haft grupper uppe i Stockholm för att prata med Trafikverket. Det är vår skyldighet att hjälpa till, säger han.
Men det är
inte bara Sotenäs kommun som berörs i satsningen.
Munkedal, Lysekil, Tanum och Strömstad involveras också i projektet genom att de erbjuder ytterligare mark till följdetableringar. Den nordligaste markytan finns i Strömstad och Bastekärr i norr och den sydligaste i Lysekil och Dalskogen.
Totalt har tolv platser erbjudits till företag för ytterligare etableringar. Eftersom målet är att området runt laxodlingen ska hantera hela processen, från laxägg till färdig produkt, krävs fler aktörer. Någon ska producera alger som laxarna kan äta, en annan ska sköta slakten och en tredje ska göra, exempelvis, omega 3 av restprodukterna.
Den största anläggningen utöver laxodlingen planeras i Gläborg, alldeles intill E 6. Munkedals kommun har öronmärkt ett 20 hektar stort område för bygget.
– Så småningom tänker de få till någon slags förarlösa elfordon som ska ta laxen till logistikcentret och då blir det en omlastningsstation vid Gläborgskrysset, säger Jan Hognert (M), kommunalråd i Munkedal.
Blir laxodlingen verklighet
väntas ett ökat behov av ytterligare investeringar i Munkedal. Hognert väntar sig ett ökat tryck efter skolor, äldrevård och bostäder i kommunen.
– Det är nästa steg: hur klarar vi 2 000 nya jobb och att det flyttar hit människor? frågar sig kommunalrådet retoriskt och fortsätter:
– Det här är inga skattekronor som vi inte får betalt för med en gång. Vi måste titta på vad som är rätt investeringar och i vilken takt vi ska ha det, vi har redan stora investeringsbehov i skola och äldreomsorg. Samtidigt bygger vi ut och renoverar våra skolor.
Hognert uttrycker en stark förhoppning över att investeringen blir av, men säger samtidigt att han är luttrad.
– Jag har ju varit med om handelscentret i Håby, där vi hade en jätteförhoppning med tusen nya jobb. Det är ju en ödeby nu.
” Jag räknar med att ha kvar jaktstugan även i fortsättningen Bertil Lekting