Hon har studerat vårt älskade men svårlästa husdjur
Katten är vårt vanligaste husdjur – trots det vet vi ganska lite om dem. Forskaren Jenny Loberg har tittat närmare på deras beteende.
Kattklipp på nätet är ett vida känt fenomen och i dag finns till och med musik framtaget specifikt för katter. Trots det vet vi ganska lite om kattens beteende, vilket kan förklaras av dess låga status.
– De behöver inte oss, och det verkar vi dras till, säger forskaren Jenny Loberg.
En sökning på ordet ”cats” på videosajten Youtube resulterar i långt över 100 miljoner olika klipp. De flesta med utgångspunkten att katten har ett något märkligt beteende. Men vad vet vi egentligen om denna varelse? Ganska lite, enligt Jenny Loberg.
Hon arbetar som pedagogisk chef på Nordens ark och forskare i etologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och har bland annat riktat in sig på kattens beteende.
– Jag insåg att vi inte vet så mycket om dem. De flesta studier som har gjorts kring katter handlar om sjukdomar, väldigt få om deras beteende, säger hon.
En förklaring till att det finns så pass lite forskning om katten kan vara dess historiskt låga status i Sverige. Förr hade hushållen katt endast för att hålla råttorna borta, den var en skadedjursbekämpare. Det var också på så sätt den en gång kom att domesticeras. Hunden, å andra sidan, tränades både till olika uppgifter och fungerade som sällskapsdjur på ett annat sätt. Och kanske ligger det katten i fatet att en gång ha förknippats med ondska.
– Under häxbränningarna i Sverige sågs katten som häxornas husdjur och brändes därför på bål. Men i Egypten upphöjdes de som gudar och gudinnor, så kattens status har sett väldigt olika ut i olika delar av världen, säger Jenny Loberg.
Med åren har katten blivit vårt vanligaste husdjur, med omkring 1,4 miljoner individer i landet, långt fler än för hunden. Därmed finns det också ett stort antal oönskade katter som överges av sina ägare. Antingen lämnas de in på ett katthem eller så blir de förvildade tamkatter.
Inte sällan bor flera katter på en liten yta, och lagstiftningen är generös – den enda begränsningen som finns är
De är svåra att läsa och har ju inte alls samma mimik som till exempel en hund, helt enkelt för att de inte behöver det
Jenny Loberg
att ett förvaringsutrymme inte får rymma fler än 15 vuxna eller 20 växande djur. Det här fick Jenny Loberg att ställa frågan ”varför?” Det fanns nämligen ingen forskning som den här begränsningen vilar på.
Tillsammans med en kollega från SLU ville hon ta reda på stressnivån hos 15 katter som lever tillsammans i ett rum på 15, 30 respektive 60 kvadratmeter. De tittade på katternas sociala interaktioner och hur de utnyttjade utrymmet.
– Vi lånade katter från katthem och körde till en lokal där vi hade byggt upp ett anpassat utrymme. Några individer fungerade inte överhuvudtaget då de valdes ut som hackkycklingar, men i stort verkade inte katterna påverkas negativt av att vara i grupp. Vi såg inte heller att det var några stora skillnader mellan de olika utrymmena, det verkar snarare vara vilken typ av miljö de erbjuds som är avgörande, det vill säga om de har tillräckligt med liggytor, gömslen med mera, säger Jenny Loberg.
Och det finns fler som har studerat kattens stressnivå, och dessutom tagit fram konkreta metoder för att lugna vid exempelvis veterinärbesök, som ofta är en omskakande upplevelse för katten. En studie från USA visade att musik som tagits fram specifikt för katter, komponerad utifrån läten som spinnande och lapande, har en lugnande effekt.
– Jag testade på min katt Molly som inte gillar hundar. När vi fick besök av en stor hund satte jag på musiken nära henne och då plötsligt började hon blunda och la sig ner vid hunden. Det hade aldrig hänt tidigare. Det är svårt att veta om katterna reagerar endast på kattljuden eller om det är kombinationen med musik som funkar. Så prova – allt som kan lugna katten vid ett veterinärbesök är bra, uppmanar Jenny Loberg.
tack vare, alla egenheter och dess status älskar vi katten. Frågan är om kärleken är besvarad. Nja, det finns en anledning till att ”katten väljer sin ägare” har blivit ett uttryck.
– Vi verkar gilla att de är självständighetsindivider som lever sitt eget liv. De är svåra att läsa och har ju inte alls samma mimik som till exempel en hund, helt enkelt för att de inte behöver det. Katten verkar se oss som en slags mamma, de påkallar vår uppmärksamhet genom att jama vilket de annars bara gör till sin mamma när de är kattungar och vill ha mat.
Och det är inte någon större skillnad på våra tamkatter och de något större arterna som finns i hägnen på Jenny Lobergs arbetsplats. Hon har genom sin tjänst på Nordens ark fått möjlighet att studera kattdjuren på nära håll, och likheterna är slående.
– Tar man tigrarna, som är världens största kattdjur, påminner de väldigt mycket om våra tamkatter, både sett till beteenderepertoar och rörelsemönster. De är bara olika stora.
vårt älskade husdjur få den status och respekt det förtjänar? Jenny Loberg tror dels på att regelverk och lagstiftning behöver bli mer lik hur den är för hund, dels att den som säljer en katt tar ordentligt betalt.
– Jag gav ingenting för min första katt och fem kronor för den andra – en krona per tass och en för svansen. Men om katten kostar 1 000–1 500 kronor tänker man nog till en gång innan man skaffar den och sedan släpper ut den. Det är ett bekymmer att katten är så tålig och kan klara sig själv i flera månader. Genom ett äganderegister, som för hund, skulle det ställas högre krav på ägarna, säger hon.