Malin Lernfelt:

Det är inte normalt att kissa på sig eller ständigt ha ont under sex bara för att man fött barn.

En halv miljard extra årligen till förlossningsvården. Det har Liberalerna och Centerpartiet kommit överens om med regeringen. Pengarna är en del av den tidigare beslutade satsningen på förlossningsvård, neonatalvård och kvinnohälsa och ska bland annat användas till att skapa kontinuitet under graviditet, förlossning och eftervård.

Tillskottet är välbehövligt. Förlossningsvården är sedan lång tid tillbaka underfinansierad och det får konsekvenser för tusentals kvinnor och barn varje år. Ibland mindre allvarliga. Men allt för ofta med livslånga psykiska och/eller fysiska skador som följd.

En nyligen publicerad

rapport från Ivo, inspektionen för vård och omsorg, har sammanställt de lex Maria-anmälningar med koppling till förlossningsvården som myndigheten fick in under 2019. I 30 av fallen ledde anmälan till att Ivo riktade kritik mot vårdgivaren. I elva av ärendena inledde myndigheten en egen tillsyn.

Ivo konstaterar bland annat att hög arbetsbelastning på förlossningsklinikerna är en återkommande orsak till skador. I rapporten skriver man att:

”Det kan handla om att det exempelvis är fullt på avdelningen eller att det är många akuta och svåra ärenden som handläggs samtidigt. Bemanningen är helt enkelt inte anpassad utifrån den belastning av patienter som verksamheten har. Ivo ser i vissa ärenden att läkare och barnmorskor kan tappa fokus och blir mindre uppmärksamma när de drabbas av tunnelseende på grund av hög arbetsbelastning. Det leder i sin tur till att de fattar beslut som inte är rationella eller rätt avvägda.”

”

Skador som orsakar stort mänskligt lidande

Ett annat problem

som Ivo pekar på är att helhetsperspektiv saknas vid bedömning av fosterövervakning via CTG. Läkare och barnmorskor missar att väga in olika faktorer vilket bland annat leder till att allvarlighetsgraden missbedöms.

I åratal har kvinnor vittnat om otrygga förlossningar där de inte känner sig sedda eller lyssnade på och där obehaget har växt med varje ny person som kommer in i rummet. Lika länge har barnmorskorna ringt i varningsklockor för att uppmärksamma den ohållbara arbetssituation som råder på många av landets förlossningsavdelningar. Den senaste tiden har samhället också i allt högre grad börjat uppmärksamma de förlossningsskador som många kvinnor tidigare lidit av under tysthet. Det är inte normalt att kissa på sig eller ständigt ha ont under sex bara för att man fött barn. Det är inte acceptabelt att många mammor går runt i decennier med en trasig bäckenbotten.

Ivo slår i sina slutsatser fast att verksamheterna behöver bemanna på ett sätt som ger personalen förutsättningar att kunna utföra sitt arbete så att vårdskador inte uppkommer. Myndigheten påtalar också att man behöver fördela arbetet bättre utifrån patientens risker och behov.

I dag finns ett stort mörkertal när det kommer till förlossningsskador. Skador som orsakar stort mänskligt lidande och i förlängningen höga kostnader för samhället. De extra 500 miljonerna är förhoppningsvis ett steg i rätt riktning för att komma till rätta med detta och bygga en förlossningsvård som är bättre såväl för den gravida kvinnan som för personalen inom förlossningsvården.