Västtrafik sågar nationell bussbiljett

Tidigare i år släpptes en utredning om ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik i hela landet. Tanken är att det ska bli enklare för de som pendlar över regiongränser och att det ska bli enklare att åka buss när man besöker en annan del av landet. I dag är regionerna så kallade regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) och de har alla olika system för biljetter. Den minnesgode kan erinra sig att Älvsborgstrafiken och Bohustrafiken hade olika biljettsystem under 80- och 90-talen med plastkort, respektive pappersbiljett.

Västra Götalandsregionen och Västtrafik är dock inte så imponerade av den statliga utredningens förslag. Tvärtom sågas många av idéerna ganska grundligt i det remissvar som behandlades av kollektivtrafiknämnden i förra veckan.

Det statliga systemet skulle bygga på att alla resenärer i hela Sverige registrerade ett kort, mobil, smartklocka eller motsvarande så kallad identifikator i ett nationellt system. Sedan skulle de regionala bolagen använda detta ”kundregister”. Västtrafik svarar att bolaget behöver ändra befintliga tekniska system för bland annat biljettförsäljning, biljettkontroll, kundhantering och ekonomisk uppföljning. Investeringskostnaden för detta bedömer Västtrafik till 60–90 miljoner kronor. En kostnad som det statliga systemet skulle vältra över på regionen. Att gå med i ett statligt system skulle ”omkullkasta Västtrafiks färdplan för systemutveckling och låsa upp teknisk personal som annars hade kunna skapa alternativa nyttor”.

Västtrafik konstaterar också att det bara är omkring två procent av dagens kollektivtrafikpendlare som regelbundet korsar regiongränser och använder olika biljettsystem.

Men det är för de flesta vanependlare helt okomplicerat och grannregioner har sedan länge lösningar för dessa.

Det finns andra förslag i utredningen som vinner gehör, bland annat att det är bra att stat och regioner öppnar för att trafikdata kan användas gemensamt och av tredje part. Västtrafik menar att det är mycket bättre att standardisera och samarbeta frivilligt än att staten kommer med en centraliserad och tvingande lösning. ”Förslaget riskerar att starta ett stort it-projekt som kommer betyda stora kostnader och som kanske ändå inte uppfyller målen.”

Eller med andra ord: laga inte det som fungerar. Det som behöver lagas däremot, är det stora tappet av resenärer och där bör fokus ligga.