Preem: Raffinaderibeslutet var endast kommersiellt
Inga politiska påtryckningar låg bakom beslutet att dra tillbaka ansökan om att bygga ut Preemraff, enligt Preems kommunikationschef, Dani Backteg. Detta efter att mejl mellan bolagets vd och regeringskansliet nått dagens ljus.
Preem har fått tillbaka miljarder i skatter och försökte få ytterligare pengar tillbaka från skatteinbetalningar. Men bolaget är inte oroade för framtiden.
Samtidigt har miljöminister Isabella Lövin (MP) kallats till miljöutskottet efter att ministerns statssekreterare mejlat detaljer om kommande budgetsatsningar till Preems vd.
Preem drog på måndagen tillbaka sin ansökan om att bygga ut raffinaderiet i Lysekil. Strax därefter rapporterade Dagens Nyheter att bolaget fått miljardstöd av staten. Preem ska ha fått anstånd för moms, arbetsgivaravgifter och inkomstskatter för 1,5 miljarder kronor.
Bolaget försökte också få tillbaka och få uppskov med att betala 2,27 miljarder i energioch koldioxidskatter, så kallade punktskatter. Något som man fick avslag på, eftersom det fanns en risk för att Preem inte skulle kunna betala tillbaka, enligt tidningen.
Preems presschef, Dani Backteg, bekräftar för Bohusläningen att bolaget fått anstånd om 1,5 miljoner kronor. De pengarna ingår i det statliga stödpaket som regeringen lanserade som ett svar på den fallande ekonomin i coronapandemins spår.
– Sedan fick vi muntligen förklarat för oss att punktskatterna inte ingår i det statliga stödpaketet. Därför skulle det handläggas utifrån ett normalläge, säger han.
Att det fanns
en farhåga för att Preem inte skulle kunna betala tillbaka förklarar Backteg med att oljebranschen är svårberäknad. Varje köp kostar mycket pengar, och det är först flera månader senare som pengar kommer åter till kassan, menar Backteg.
– I den fasen visste vi inte hur allvarligt covid skulle vara. Inbromsningen gjorde att i hela Sydeuropa stannade folk inomhus, säger han och fortsätter:
– Bedömningen var att vi gärna ville invänta att betala, även om det är uppenbart att vi hade kunnat göra det. Dock fanns det en potential till att det skulle kosta mer än vad det annars skulle göra. Att vi skulle vara tvungna att sälja produkter billigare eller ta av andra pengar. Men vi har ju kunnat betala de skatterna som vi behövde.
Är ni oroade över er likviditet?
– Nej. Det har varit ett ansträngt läge, och det är fortsatt ett läge där ekonomin inte är normal. Vi påverkas fortfarande av det.
Under tisdagen
kallades miljöminister Isabella Lövin (MP) till miljöutskottet efter att Expressen rapporterat om att hennes statssekreterare Eva Svedling mejlat detaljer om kommande budgetsatsningar till Preems vd. I ett mejl skrev Svedling att det vore ”bra
om ni hejar på” och syftade då på de gröna budgetsatsningar som regeringen strax därefter aviserade.
– Jag kan försäkra att vårt beslut inte på något sätt har haft att göra med politiska påtryckningar eller någon form av politisk förhandling. Beslutet är till hundra procent ett kommersiellt beslut taget av Preems styrelse.
– Det finns ingenting alls. Det finns ingenting bakom de spekulationerna. Vi har haft en konstruktiv dialog med politiker och de partier som är representerade i regeringskansliet, på ett sätt som är ansvarsfullt av ett bolag.
– Vi följer en investeringsprocess, där ansökan är ett av de första stegen. Att ansökan tagit lång tid ligger inte i våra händer. Men efter att man har fått ansökan godkänd, då investerar man vidare. Det formella investeringsbeslutet var schemalagt till någonstans första halvåret 2021, vilket rent krasst innebär att vi avslutar projektet några månader tidigare än planerat.
I ett pressmeddelande som skickades ut under måndagen stod det att projektet varit resurskrävande.
– Jag har inte mer uppgifter än det som finns i pressmeddelandet. I en verksamhet av den art som vi bedriver blir det oundvikligt att det kostar att utveckla och forska. Vissa saker bär frukt, andra gör det inte, säger Dani Backteg, presschef på Preem.