Så fick Södertälje bukt med de svarta hyrorna

Bidragsfusk och svarta andrahandshyror för miljoner. Socialtjänsten i Södertälje har arbetat systematiskt för att bekämpa brottslighet. Nu har kostnaderna minskat med ungefär 40 miljoner kronor per år.

När Anna Flink borjade jobba som områdeschef för arbete och försörjning i Södertälje 2016 hade kommunen landets högsta biståndsutbetalningar och landets högsta andel hushåll som fick försörjningsstöd i förhållande till antalet invånare.

– Jag tänkte att vi måste hitta en väg ut ur det här. Det är inte hållbart och skapar också en bred utanförskapskänsla i samhället, säger Anna Flink, som i dag är säkerhetschef i Södertälje.

När hon ställde frågor om vad det berodde på fick hon samma svar: Det är för att Södertälje har så många barnfamiljer.

Hennes kartläggning visade att det man trodde inte stämde med verkligheten.

– Det visade sig att 80 procent av dem med försörjningsstöd var singelhushåll utan barn, trots att den fortsatta utredningen visade att Södertälje har ett mycket lägre antal singlar än övriga Sverige. Det blev startskottet till att vi behövde ta reda på vad som låg bakom, säger Anna Flink.

Ganska snart insåg de att orsaken var att många skrev sig på en adress, men aldrig flyttade dit.

– Det gjorde man i samband med en så kallad skenskilsmässa. Man skiljer sig formellt, men fortsätter leva ihop och skriver den ena parten på den nya adressen. Personen får då förtur till en ny lägenhet som hyrs ut i andra hand och får en inkomst som inte blir synlig för oss. Man måste kartlägga hur bidragshushållen ser ut, säger Anna Flink.

För att komma åt fusket byggde kommunen upp stödfunktioner för att handläggarna som var närmast de biståndssökande skulle få förutsättningar för att klara sitt arbete och öka förståelsen för uppdraget.

–Vi byggde upp en hög grad av förståelse för vilka frågor man behöver ställa, som var bor du? Får jag komma och titta hur du har det? Det som hände var att väldigt många ringde till oss dagen efter och sade: Jag vill inte finnas hos er längre.

– Det var också ett resultat och vi började polisanmäla.

För det är ju märkligt att man är bidragsberoende i 10–15 år och när vi börjar ställa frågor vill man inte ha med oss att göra längre, säger Anna Flink.

Polisanmälningarna har lett till flera fällande domar och i början av juni dömdes en kvinna för bidragsbrott sedan polisen hade spanat på henne under en längre tid. Händelsen blev mycket uppmärksammad i medierna sedan kvinnan fångats på film när hon dansade på ett bröllop trots att hon enligt läkarintygen var sjukskriven till 100 procent, helt saknade arbetsförmåga och hade svårt att ta sig fram.

Sedan socialtjänsten började arbeta på det nya sättet har kostnaderna för försörjningsstöd drastiskt minskat. 2019 betalade Södertälje ut ungefär 40 miljoner kronor mindre i försörjningsstöd än 2014. Arbetet med otillåten andrahandsuthyrning är en viktig del i det.

Personalomsättningen har dessutom minskat från 70 procent till 20, och Södertälje har fått mycket positiv uppmärksamhet. Många kommuner vill ta efter Södertäljes arbetssätt. Anna Flink tycker det är positivt, men säger att det kräver hårt arbete och en ny myndighetskultur.

– Så länge socialtjänsten tror att man bara är en relationsskapande myndighet som ska hjälpa människor med det de vågar berätta då blir vi kidnappade i vår godhet. Det krävs att man tar ett nacksving kring myndighetsutövningen. Vi har ett grunduppdrag och många behöver damma av det.