Christensson om nya rollen i riksdagen
Förra mandatperioden var Fredrik Christensson (C) en riksdagsledamot i opposition. Nu förhandlar han med regeringen om utbildnings- och forskningsfrågor och kan direkt påverka politiken. En ny roll för politikern som kom in i riksdagen som 23-åring.
Lysekilsbon Fredrik Christensson (C) möter upp Bohusläningen i riksdagens underjordiska gångar. De smala gångarna mellan de olika partiernas korridorer byggs om och det är lätt att gå vilse.
En hissresa senare landar vi i hans arbetsrum. Han tar av sig den mörkblå kavajen och erbjuder en kopp kaffe.
Snart återvänder han med en vit kopp med Centerpartiets logotyp tryckt på.
Drygt två år har gått sedan valnatten. Först tre månader senare fanns ett regeringsunderlag. Stefan Löfven fick sitta kvar som statsminister med stöd av Liberalerna och Centerpartiet.
– Mandatperioden har varit den mest intensiva hittills. Det har varit två val, riksdagsvalet och Eu-valet, och sedan var det regeringsförhandlingar som pågick alldeles för länge, sammanfattar Fredrik Christensson de två första åren.
– För egen del har det sedan varit förhandlingar med regeringen och så har jag varit ansvarig för att utveckla vår egen politik på området, fortsätter han.
Med ”området” menar
han utbildnings- och forskningspolitiken, som han blivit partiets talesperson för. Under coronapandemin har just utbildningspolitiken hamnat i fokus. I mars uppmanade regeringen landets gymnasieskolor att gå över till distansutbildning. Ett beslut som både slog väl och mindre väl ut, menar Christensson.
– Det pratas om en vårdskuld som byggs upp, där människor väntar på att få operationer de inte fått under pandemin. Men det finns också en utbildningsskuld. Barn och ungdomar fick inte den undervisning de normalt hade fått på grund av pandemin. Det var lärare som var borta och de fick undervisning på distans. Det fungerade för en del, men inte för alla, säger han.
” Mandatperioden har varit den mest intensiva hittills
Fredrik Christensson (C) riksdagsledamot
Just farhågan att distansundervisningen inte skulle fungera lika bra för alla var ju något som diskuterades tidigt. Kunde ni ha gjort något annorlunda?
– Det tror jag säkerligen.
Jag är otroligt ödmjuk inför allt det som gjordes under coronapandemin och det är alltid lättare med perspektiv. Det var ett antal elever som det blev bättre för, och där närvaron ökade, och för ett antal elever blev det sämre. Fokus framåt nu är att vi fångar upp de som det gick sämre för.
Kan distansundervisning vara något som används mer i framtiden än det gjorde innan pandemin?
– Jag är i grunden teknikoptimist och jag tror att tekniken kommer göra undervisningen bättre för både elever och lärare, om det är rätt använt. Min förhoppning är att det görs mycket utvärderingar. Vilka elever hjälpte det och i vilka utbildningsmoment? säger Fredrik Christensson.
Christensson har ännu inte nått 30-strecket. Han kom in i riksdagen som 23-åring och framtiden kan tyckas vara utstakad i rikspolitiken. Själv vill han dock inte svara på frågan om han kommer sitta kvar i Stockholm även över nästa mandatperiod.
– Det är inte givet att jag sitter kvar. Jag kom in som väldigt ung och har hållit på med politik som riksdagsledamot i sex år. Jag har 40 år kvar i arbetslivet och det finns många andra spännande saker att göra också. När nomineringsprocessen drar igång nästa år får jag landa i hur jag ser på det.
Ser du dig själv som en framtida partiledare?
– Nej, det gör jag inte. Rollen som partiledare är väldigt krävande, och det är krävande nog att vara riksdagsledamot med de pendlingar och uppoffringar som man får göra.