Psykisk ohälsa på rekordnivå

Sjukskrivning för såväl fysiska som psykosociala besvär har ökat brant sedan början av augusti och ser inte ut att stanna av. Den psykiska ohälsan har aldrig tidigare varit så hög i företagshälsan Previas statistik över ohälsa på Sveriges arbetsplatser.

Effekterna av pandemin avspeglar sig i statistiken över sjukfrånvaron, som visar att sjukskrivningarna blivit längre. Förkylningar är den vanligaste orsaken till frånvaro, men de psykiska besvären har ökat markant under en period.

– Det är den högsta nivån vi sett. Det är viktigt att vi blir medvetna om de här siffrorna för att vi ska kunna fånga upp det. Det har ofta gått långt innan personer sjukskriver sig för psykisk ohälsa och det finns säkert ett stort mörkertal, säger Maria Steneskog Nyman, beteendevetenskaplig rådgivare och chef för Previas sjuk- och frisktjänst som har 156 000 medarbetare på företag och offentlig verksamhet anslutna.

I statistiken syns en tydlig ökning i korttidsfrånvaro per 100000 medarbetare, från starten av augusti och fram till nu. I början av augusti låg siffran över frånvaro på grund av psykosociala besvär på 1147 dagar, sex veckor senare var den nästan dubblerad, 2284 – den högsta nivån sedan år 2015 då Previa började föra statistik.

Frånvaro på grund av förkylning är fortsatt den klart främsta orsaken till att folk blir hemma. I början av augusti låg den siffran på 2 876, sex veckor senare hade den hoppat upp till 13 992.

Den psykiska ohälsan riskerar dock att leda till långa sjukskrivningar, därför är det viktigt att så snabbt som möjligt fånga upp dem som mår dåligt, vilket kan vara svårt vid hemarbete.

– Man har allt att vinna om man kan fånga upp det innan personer sjukskriver sig. Det blir ett annorlunda arbetsledarskap när medarbetarna jobbar hemma. Det är viktigt att göra avstämningar med medarbetarna även enskilt om vad som förväntas av dem och ge feedback. Man kan också ta hjälp av företagshälsan och göra hälsoenkäter för att fånga upp hur medarbetarna mår, säger Maria Steneskog Nyman.

Många utgick från att det utbredda hemarbetet skulle vara en temporär lösning, men nu ser det ut att pågå under en längre period.

– I början kanske många tyckte att det var skönt att jobba hemifrån, eftersom man då exempelvis kunde hantera hämtning och lämning på förskolan på ett bra sätt. Men nu kanske det kommit fram andra aspekter, säger Lennart Sohlberg, analytiker och hälsoekonom vid Previa.

Ekonomiska aspekter som varsel och korttidspermitteringar spelar också in i hur människor mår.

– Sammantaget ser vi att man blir stressad och mår dåligt av olika orsaker, säger Lennart Sohlberg.

Samtidigt är det inte alla som kan arbeta hemifrån.

– Under pandemin har arbetsmarknaden blivit differentierad. Om man jobbar på restaurang eller på ett äldreboende måste man ju vara på plats och då kan det bli många tillfällen med korttidsfrånvaro, eftersom man ska vara hemma vid minsta symtom, säger Lennart Sohlberg.

Inom äldreomsorgen i Oxelösund var en av fem sjukskrivna när pandemin grasserade som värst i april.

– Många var då helt utarbetade och hann inte med allt, säger Lena Karlsson Aronsson, undersköterska och skyddsombud inom äldrevården i Oxelösund.

Hon känner en stor oro för vad som kommer att hända nu när besöksförbudet inom äldrevården hävts, då arbetsbelastningen enligt hennes bedömning kommer att öka.

– Det är olyckligt att det sker nu när smittspridningen ökar ganska mycket på vissa håll. Vi tror att det kommer att få effekter när vi kommer in i november, eftersom vi vet att det är ganska många som är trötta och slutkörda.risken är stor att sjukskrivningarna då kommer att öka, säger Lena Karlsson Aronsson.