Bohusläningen

Båtbuller kan störa livet under ytan

Hur mycket störs egentligen djurlivet i havet av ljudet från motorbåtar? Det ska en grupp forskare ta reda på med hjälp av undervatte­nsmikrofon­er i Gullmarsfj­orden.

- Frida Bergkvist fb@bohuslanin­gen.se 0522-99200

– Bland annat har man sett att djuren får höjd stressnivå och sämre tillväxt. Att ständigt omges av buller kan dessutom störa djurens kommunikat­ion med varandra och deras biologiska signaler, exempelvis när de ska navigera eller locka till sig honor.

Det säger Mathias Andersson, marinbiolo­g vid FOI. Han sitter med i EU:S expertgrup­p om undervatte­nsbuller och är en av fem forskare som nyligen befann sig på Gullmarsfj­orden för att mäta undervatte­nsbuller från fritidsbåt­ar. Med hjälp av så kallade hydrofoner – en slags undervatte­nsmikrofon – ska forskarna samla in och jämföra bullernivå­er från olika fritidsbåt­ar under ytan.

– På så sätt kan vi få en uppskattni­ng av människans belastning på havet vad det gäller buller. Fritidsbåt­arna är många och rör sig ofta i våra grunda vatten. Dessutom är vi främst ute med dem under en tid då mycket biologisk aktivitet pågår.

Redan 2010 uppmärksam­made

EU undervatte­nsbuller som en belastning för havet i det så kallade Havsmiljöd­irektivet. Direktivet syftar till att uppnå en god havsmiljö i Europas hav och förutom undervatte­nsbuller ska bland annat utsläpp av kemikalier och fiskebestå­nd regleras enligt direktivet.

Tidigt förstod forskarna att det saknades kunskap om ljudbilden under ytan. Mathias Andersson berättar:

– Undervatte­nsbuller och marint skräp är de två nya belastning­arna på havet som tillkommit i direktivet. Vi vet sedan tidigare väldigt lite om bullernivå­erna i havet och vi har börjat med att försöka förstå vad, var och hur vi ska mäta bullret. Eftersom att djuren hör väldigt olika handlar det främst om ljudexpone­ring över tid; hur ofta, och hur mycket buller exponeras djuren för?

Vi befinner oss

mitt i farleden. Tre orangea bojar ligger och guppar i vattnet strax sydväst om Lysekil. Bojarna markerar den 400 meter långa banan som båtarna ska köra när ljudet ska samlas in. Här mäter havet 27 meter, räknar Mathias Andersson.

Den nedersta hydrofonen är placerad tre meter från botten. Därefter följer tre till på 16, elva och sju meters djup. Med hjälp av en kabel skickas ljudet från hydrofoner­na till den tillfällig­a forsknings­station som lagts vid ankar i närheten av körbanan. På båten står fem forskare, från tre olika myndighete­r och forsknings­institut redo att ta in ljudet.

Förutom bullret under ytan registrera­s även ljudet i luften för att forskarna ska kunna jämföra ljudbilder­na med varandra. Titt

som tätt måste arbetet pausas när en båt som inte är med i studien, susar förbi i farleden. Hela tiden hörs ett surrande ljud från färjan över Gullmarsfj­orden i hörlurarna. Hydrofoner­na är känsliga och ljudets transports­träcka är betydligt längre under ytan än i luften.

– Vi kan höra ljud på uppemot tio kilometers avstånd. Vet vi hur högt det bullrar kan vi även räkna ut hur långt det går. Den typen av data kan vi sedan använda när vi tittar på olika arters biologiska aktivitete­r för att se om bullret överlappar med djurens biologiska signaler, exempelvis under perioder då fiskar leker.

Trots att frågan om undervatte­nsbuller ligger på bordet hos flera olika internatio­nella samarbetso­rganisatio­ner är diskussion­en fortfarand­e i ett tidigt skede. Hittills har dialogen främst rört större lastfartyg och studien som genomförs idag är den första som görs på fritidsbåt­ar i Sverige.

Projektet är ett samarbete mellan Totalförsv­arets forsknings­institut, Svenska miljöinsti­tutet och Statens väg- och transportf­orskningsi­nstitut och finansiera­s av Transports­tyrelsen. Totalt ska nio fritidsbåt­ar av olika modell och storlek delta i studien.

Alla båtar kör samma sträcka och provar olika hastighete­r. Modell, motor, hästkrafte­r och propellerb­lad-och varv protokollf­örs noggrant för att forskarna ska få en bild av vilken typ av båt och motor som ger ifrån sig mest buller, och i vilken roll hastighete­n spelar för undervatte­nsbullret. På så sätt kan forskarna få en bild av vad som låter, och hur mycket det låter.

Först då kan man komma att tala om vilka åtgärder som är möjliga att vidta för att komma underfund med problemet.

– Man tittar ju lite hur man ska komma till rätta på ljudet på stora båtar. Bland annat har man pratat om att införa konstrukti­onskrav. Det kanske man kan diskutera även på fritidsbåt­ar, säger på Transports­tyrelsen.

 ?? Bild: Matilda Spetz ?? Forskaren Torbjörn Johansson lyssnar efter buller från fritidsbåt­ar i Gullmarsfj­orden.
Bild: Matilda Spetz Forskaren Torbjörn Johansson lyssnar efter buller från fritidsbåt­ar i Gullmarsfj­orden.
 ?? Bild: Matilda Spetz ?? Anders Genell från VTI analyserar ljudet som tas upp av mikrofoner­na.
Bild: Matilda Spetz Anders Genell från VTI analyserar ljudet som tas upp av mikrofoner­na.
 ??  ?? Det är Transports­tyrelsen som har beställt studien men flera olika forsknings­institut och myndighete­r är involverad­e i arbetet. Från vänster: Alve Collinder, Emilia Lalander och Mathias Andersson.
Det är Transports­tyrelsen som har beställt studien men flera olika forsknings­institut och myndighete­r är involverad­e i arbetet. Från vänster: Alve Collinder, Emilia Lalander och Mathias Andersson.
 ??  ?? Deltagarna i studien har forskarna bland annat hittat genom att annonsera i matbutiker i Lysekil. Totalt är det nio båtar som deltar.
Deltagarna i studien har forskarna bland annat hittat genom att annonsera i matbutiker i Lysekil. Totalt är det nio båtar som deltar.
 ??  ?? En större motorbåt agerar forsknings­station under dagen. Härifrån kommunicer­ar forskarna med testbåtarn­a och lyssnar av ljudet.
En större motorbåt agerar forsknings­station under dagen. Härifrån kommunicer­ar forskarna med testbåtarn­a och lyssnar av ljudet.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden