Myndigheter vill kartlägga spökfiske
Varje år förlorar hummerfiskare sina tinor i vattnet – nu vill Havs- och vattenmyndigheten kartlägga alla tappade redskap i hopp om kraftigare insatser.
Söder om Syd Hällsö, norr om Skarvesätet utanför Nordkoster och i Kosterfjorden nordväst om Rossö har det anmälts förlorade hummertinor under hösten. Det är Charlotta Stadig, utredare på Havsoch vattenmyndigheten, tacksam för. Hon har varit med från start i myndighetens projekt Ghostguard, som lanserades i somras.
På Ghostguards hemsida kan fiskare, dykare och andra som upptäckt spökfiskeredskap registrera upptäckten med koordinater. Men än så länge är vägen därifrån till att redskapen kommer upp på land inte självklar. I Tanum och Sotenäs kommun pågår ett spökfiskeprojekt där redskap draggas och bärgas med hjälp av yrkesfiskare, undervattensrobotar och dykare. Liknande insatser görs även i Öresund och Östersjön.
” Hummerfisket har pågått i över hundra år och lär inte ta slut
Christopher Andersen sportdykare
I maj tilldelades projektet ytterligare tre miljoner kronor från Lova. Genom att kartlägga spökfiskeredskap i större utsträckning hoppas Charlotta Stadig få ytterligare medel till upptagningsinsatser.
– Lokaliseringen är väldigt viktig så att man vet var man ska göra insatserna. Det är dels viktigt att man rapporterar om man tappat något, dels att rapportera in om man upptäckt förlorade redskap, säger hon.
Om man tappat en tina går det att få upp den själv, enligt Havs- och myndigheten, genom att dragga på botten där man förlorade den.
– Men då är det väldigt viktigt att man har koll på botten, de kan vara skyddsvärda ålgräsängar eller kulturminnesmärkta vrak där draggning inte är lämpligt. Så det är alltid bra att kontakta länsstyrelsen innan, säger Charlotta Stadig.
Hennes förhoppning är att det ska bli märkningskrav på fiskeredskap för fritidsfiskare, vilket det redan är för yrkesfiskare. Det tror hon hade gjort fritidsfiskare mer noggranna och dessutom är det ett sätt för ägaren att få tillbaka sitt förlorade redskap. För Charlotta Stadig är det viktigt att förlusten inte skambeläggs eller bestraffas.
– Det ska inte vara kopplat till någon reprimand eller sanktion att rapportera in, snarare ska det vara en belöning. Redskapen är ju dyra, säger hon.
Sportdykaren Christopher Andersen dök efter spökredskap i Kosterhavet under sommaren. Han ser ofta förlorade tinor och ryssjor när han befinner sig under vattenytan. Dykningen sker i regel inte längre ner än på 30 meters djup men redskap kan liggare djupare än så.
– Vi kommer åt redskapen även om det ibland är gränsfall, säger han.
Han hade gärna sett att det finns en kedja för hur hanteringen av förlorade fiskeredskap ska gå till. Ghostguard ser han som ett bra verktyg på vägen. När han ser att nya spöktinor registrerats kan han ha det i åtanke för nästa dyktillfälle. Då kan han antingen fästa en lina med kula på så att ägaren själv kan återkomma till platsen för att dra upp den, eller så bärgar han den själv.
– Jag vill att spökfiskeprojekten blir en process istället. Hummerfisket har pågått i över hundra år och lär inte ta slut. Vi måste ha något som rullar hela tiden, säger Christopher Andersen.
När tinan är bärgad ser han gärna att ägaren får betala en slant för att få tillbaka den, med tanke på det arbete som krävts för att få upp den.
– En tina kostar nästan 1 000 kronor så om jag var fiskare skulle jag gärna betala ett par hundra för att få tillbaka den. Med en sådan process landar alla pengar i resultat, utan uppfiskade redskap blir det inga pengar, säger han.