Nu börjar älgjakten – men grisarna, då?
Runtom i Sverige samlas idag många av landets 280 000 jägare – för att fälla drygt 80 000–90 000 älgar, cirka en fjärdedel av den nuvarande älgstammen på sannolikt 350 000 djur. I år får lite drygt 380 älgar skjutas här i södra Bohuslän. Älgjakt är en viktig del av vilt- och skogsvården, och älgkött är både gott och klimatsmart. Vi andra som älskar att vara i skogen får kolla in jaktskyltar och annan information. Jägare och allmänhet måste tillsammans garantera trygghet och säkerhet.
Antalet fällda älgar har de senaste 20 åren minskat med uppemot 30 procent och är nu betydligt färre än de kanske 120 000 vildsvin som skjuts varje år. Men grisjakten måste ändå öka kraftigt om vi ska få bukt med dessa klövdjur som gått från i princip noll exemplar år 1980 till fler än 300 000 idag. Och den fortsatta trenden är snabb; en sugga brunstar nu på hösten och föder efter några månader en kull om fem–sex kultingar årligen (ibland två kullar). Klimatförändringarna gynnar dem. Vildsvinens bökande kan ibland ha en positiv effekt på den biologiska mångfalden i marken. Men eländet de orsakar är ofantligt mycket större. Varje dygn sker 20 krockar med vildsvin på landets vägar, totalt cirka 8 000 olyckor om året, inte sällan med allvarliga personskador. Lantbrukets årliga skördebortfall kostar drygt en miljard kronor; djuren äter grödor och rötter i vall- och spannmålsåkrar och bökar upp stenar som ibland skadar bondens maskiner. Kyrkogårdar, golfbanor och trädgårdar hemsöks allt oftare av de hungriga nattaktiva djuren.
Samtidig inser vi att det springer omkring 1 000tals kilo mycket smakrik och klimatsmart mat ute i skog och mark! Merparten av grisarna som skjuts hamnar i jägarnas egna stekpannor. För att köttet ska få säljas till butiker och krogar krävs myndighetskontroll på att det är fritt från trikiner. Nu har Livsmedelsverket ett förslag på gång som ska underlätta och snabba upp den här ofta tidsödande processen. Och Jordbruksverket skjuter till pengar för att stimulera jakt och försäljning. Här och var börjar vildsvinskött också serveras i skolmatsalar och andra delar av den offentliga sektorn. Det handlar också om att skapa nya attityder.
Jägarna får sedan några år använda så kallade värmesikten på vapnet så att de enklare kan lokalisera djuren i mörkret. Jakten är tillåten året runt och så kallade åtlar med ärter och liknande får läggas ut för att locka fram djuren. Kanske blir nästa steg att jakt också får ske från bil?
Vildsvinet är vaksamt och intelligent – och snabbfotat, sin massiva kropp till trots. Vi hade vildsvin i Sverige i äldre tider, arten hör till vår fauna. Men stammen måste nu reduceras kraftig och därefter skötas på en hållbar nivå. Så att den främjar istället för att förstöra en positiv utveckling av Sveriges landsbygd.