Haparanda får en egen plats i berättelsen
Hans Rosenfeldt Vargasommar Norstedts
Han har skrivit manus till tv-serierna ”Bron” och ”Marcella” och en lång rad kriminalromaner tillsammans med Michael Hjorth. Den nya serien är dock ett projekt på egen hand och platsen för skådespelet är Haparanda. Där arbetar polisen Hannah Wester som plötsligt får ett antal mord och exceptionella händelser på halsen. Man hittar förgiftade vargar i skogen som uppenbarligen också ätit en människa och dessutom verkar den lilla staden invaderad av tung kriminalitet.
Det är svårt
att bortse från Rosenfeldts bakgrund som manusförfattare; dialogen driver historien framåt, scenerna är bildmässiga och berättelsen saknar helt transportsträckor. Som spänningsroman följer den mallen, men lyckas också överraska ordentligt ett par gånger. Då och då får Haparanda ett eget kapitel där hon som stad (ja, det är en hon) kan överblicka läget och iaktta sina invånare: ”Hon vet inte, ingen vet, att de mörka molnen börjar torna upp sig i öst.” En allvetande berättare kan vara ett ganska irriterande om än fungerande grepp, men här förstärker det känslan för platsen och sätter så att säga Haparanda än mer på kartan. Man förstår att kommunen gör vågen för Rosenfeldt.
Men det som gör att man kan vara säker på en fortsättning är huvudpersonen Hannah. Hon är med all sin vanlighet en lyckad skapelse. Vi älskar Saga Norén länskrim Malmö, men det är befriande att lära känna en 54-årig kvinna med vallningar och ett hem som blivit tyst efter många års äktenskap och en livslång sorg.