Experterna: Så ser ditt liv ut om 20 år
Kommer våra jobb konkurreras ut av artificiell intelligens, samtidigt som vi får maten hemlevererad av robotar och reser korta sträckor med små elflygplan? När GP frågar fyra experter om hur våra liv kommer förändras de närmaste 20 åren visar det sig att framtiden på många områden närmar sig med stormsteg.
Mycket som vi tar för givet i dag var svårt att föreställa sig för 20 år sedan. Men på många områden kunde man se små frön till det som höll på att växa fram. Den skarpsynte kunde redan då se potentialen i de små nätcommunities som utvecklades till dagens sociala medier. När surdegshotell poppade upp på Södermalm i början av 2000-talet var det ett tidigt steg mot den närmare relationen till mat som människor vill ha i dag.
Hur vi bor, äter, arbetar och förflyttar oss är grundläggande bitar i livspusslet, där förändringar märks särskilt tydligt. Därför är det dessa områden som är i fokus när fyra experter försöker förutse hur våra liv kan se annorlunda ut år 2040.
Transport
Nybilsförsäljningen av elfordon har ökat de senaste åren och fler kommer köra elfordon, eller åtminstone fossilfria fordon, i framtiden. Det menar Anna Pernestål, som är chef för Integrated Transport Research Lab på KTH. Hade det inte varit för coronavirusets utbrott hade hon också sagt att mobilitet som tjänst skulle växa de närmaste åren, att inte behöva äga en egen bil, utan använda olika tjänster i stället.
– Jag tror att det kommer, men det kanske bromsas lite nu av coronasituationen. Just nu vill vi inte resa tillsammans. På längre sikt finns det faktiskt idéer för att resa mer avskilt men ändå tillsammans. Som att åka buss, men ändå ha sin egen lilla kupé. Ett hinder för det här med delat resande har varit att man inte vill sitta knä mot knä med en främling. Sådana lösningar skulle kunna vara svaret på frågan om att både värna integritet och hantera smittspridning, säger Anna Pernestål.
Vägar som domineras av självkörande bilar tror Anna Pernestål ligger längre fram i tiden än 20 år. Däremot kommer vi sannolikt få se mycket lösningar med delvis självkörande fordon.
– Vi ser redan i dag självkörande minibussar som är små, eldrivna och inte behöver köra så fort. De kan köra in i bostadsområden där stora bussar inte kan ta sig fram. Man vill ju ofta någon annanstans efter ändhållplatsen och där kan det vara en lösning.
En nackdel med bilpooler och liknande tjänster där man delar bil med andra är att bilen kan stå parkerad någon kilometer bort. Inom en snar framtid skulle bilen själv långsamt kunna köra till platsen där du befinner dig. Först när du sätter dig bakom ratten kan bilen färdas högre hastigheter.
– Hastigheten hänger ihop med säkerhet. Ökar man hastigheten ökar också riskerna och det behövs längre bromssträckor och bättre sikt. Därför tror jag de första självkörande kommer köra långsamt.
De närmaste 20 åren kan vi få se kommersiella elflygplan. På avstånd med flygtider på en till en och en halv timme kan elflyg fungera som ett komplement med mindre flygplan som flyger till mindre flygplatser.
– I dag är flygnätverket inriktat på stora flygplatser och stora maskiner som ska fyllas till bredden med passagerare. Med elflyg skulle vi få en ny fordonstyp som är snällare mot miljön, med mindre fordon som tar kanske 50 passagerare. Då kan man
” Med elflyg skulle vi få en ny fordonstyp som är snällare mot miljön, med mindre fordon som tar kanske 50 passagerare
Anna Pernestål chef för Integrated Transport Research Lab på KTH
till exempel åka från Göteborg till Sälen med kortare restid.
Trots nyare och mer avancerade fordon kommer vi förflytta oss mindre i framtiden, tror Anna Pernestål. Vi kommer att värdera vår tid mer och se hur digitala möten i många fall fungerar som ett bra alternativ. Det är en utveckling som vi hade sett även ifall coronaviruset inte hade drabbat världen, men på grund av pandemin kan det skiftet ske snabbare, menar hon.
I dag beställer vi fler och fler varor på nätet och det kommer bara att fortsätta. Det gör att vi ersätter persontransporter med godstransporter och paketleveranser.
– Nu är det ett väldigt fokus på att det ska gå så fort som möjligt att få grejerna. I framtiden kommer det fortfarande gå att få sina varor snabbt, men när det inte är bråttom kan man välja att det ska gå lite långsammare. Jag kan tänka mig att det kommer stå hur mycket koldioxid frakten kostar när man e-handlar. Vi behöver bli mer medvetna om vad transporterna faktiskt kostar i form av klimatavtryck.
Arbete
Tekniken för att förändra arbetslivet och arbeta mer på distans har funnits länge. Det som har saknats är den normförskjutning som är nödvändig för att det ska vara mer accepterat, menar Christian Sandström,
forskare på forskningsinstitutet Ratio och Chalmers tekniska högskola.
– Normer i ett samhälle kan vara lite av ett moment 22. Om jag är den enda på mitt jobb som jobbar hemifrån, då hamnar hela den sociala kostnaden på mig. Jag kan få kommentarer och gliringar och väljer därför att inte göra det. Den sociala kostnaden är ofta så stor att den enskilda individen inte klara av att bära upp den, säger Christian Sandström.
Det som har skett i samband med coronapandemin är att normerna tillfälligt har ändrats. Skulle den förskjutningen bli permanent innebär det en stor förändring, som enligt Christian Sandström skulle kunna leda till minskade restider och ökad effektivitet.
En del yrken kommer att försvinna helt under de närmaste 20 åren. Enligt Christian Sandström tillhör enklare kontorsjobb – som banktjänsteman – de roller som kommer att försvinna helt. Det är områden där människor redan börjat utföra många av uppgifterna på egen hand.
Den så kallade gigekonomin med provisionsbaserade jobb för till exempel matleveranstjänster kommer öka, men fortsätta vara ett komplement till den traditionella arbetsmarknaden, snarare än att direkt konkurrera.
– De nya jobb som växer fram lär till stor del vara it-orienterade supportfunktioner. Allt fler yrken kommer handla om att bemästra programvaror av olika slag.
För de som är barn i dag kommer den virtuella världen på många sätt vara den mest naturliga att vara i. Med det kommer andra krav och kompetenser.
– Jag tänker att programmering håller på att bli livsnödvändigt. De som har det som spetskompetens kommer att vara särskilt efterfrågade.
Den artificiella intelligensens framtåg och eventuella hot mot människors arbetstillfällen tycker Christian Sandström att man bör ta med en nypa salt. Han har själv studerat juristbranschen, där AI har sagts ha potential att ta över en del av juristernas uppgifter.
– Man måste hålla isär vad folk säger och vad de gör. Alla pratar om
” Enligt Christian Sandström tillhör enklare kontorsjobb – som banktjänsteman – de roller som kommer att försvinna helt
AI och dess potential. Så var det också på advokatfirmorna. Men när jag sedan frågade dem vad de gjorde för att driva igenom den utvecklingen, då var det inte så mycket och av ganska vettiga skäl. Hur skulle man göra med ansvarsutkrävandet? Vem är ansvarig för en analys som en AI har gjort? Det går inte att något är 90 procent rätt och mjukvarorna är dessutom rätt dyra. När man börjar skrapa lite på ytan finns det ganska många saker som står i vägen för ett snabbt och enkelt genombrott för AI.
Bostad
Att förändra hur vi bor tar lång tid. De närmaste åren lär handla om att fortsätta på den inslagna vägen, tror Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur vid KTH och forskare inom urbana och regionala studier. Redan innan coronakrisen diskuterades en avtagande marknad för bostadsrätter som nu bara tros accelerera.
– Diskussionen kan komma att handla mycket om stabilitet på bostadsmarknaden. Det tycker jag är problematiskt, för det tar fokus från andra frågor som vi har börjat diskutera, till exempel marknadshyror. Där ser jag tyvärr att vi kommer vara så upptagna att prata om stabilitet i övrigt att de här frågorna hamnar i bakvattnet, säger Pernilla Hagbert.
För att möta klimatmålen kommer vi att behöva bo mindre, mer tillsammans och i mindre materiellt överflöd. Pernilla Hagbert menar att det kan ske i olika nivåer, från kollektivhus till samarbeten i grannskap.
– Vi har gått från ett land med många tvättstugor till fler individualiserade lösningar. Vi konsumerar mer per person och bor på större yta per person än i mitten av 1900-talet.
I framtiden kommer det bli en fråga om vad vi vill behålla privat och vad vi kan tänka oss att dela med andra. Det kan handla om rum som går att hyra eller låna, men där man fortfarande får vara själv, till exempel ett hobbyrum. Beroende på hur trenden med distansarbete utvecklar sig kan gemensamma ytor för arbete bli ett naturlig inslag i bostadshus och kvarter.
Få saker har påverkat hur vi ritar bostäder så mycket som teven. Dagens teknik innebär att vi egentligen kan kolla på tv hur vi vill och när vi vill. Men idén kring att vara hemma är fortfarande väldigt starkt kopplat till teven. Tv-tittande är kopplat till fredagsmys och andra starka sociala traditioner. Även om förändringen går långsamt tror Pernilla Hagbert att vardagsrummet och vad vi använder det till är en av de funktioner i hemmet som kan komma att förändras de närmaste 20 åren.
– En annan aspekt är den öppna planlösningen, som har blivit en väldigt stark trend de senaste åren. Där ser vi en problematik. Den driver på en viss konsumtion och bild av hemmalivet, där det handlar om vad man vill visa upp. Det är få som faktiskt lever så, trots de planlösningar som skapas.
För att nå klimatmålen måste vi minska ytan vi bor på. I dag bor svenskarna på runt 42 kvadratmeter per person – en siffra som påverkas av att vi i hög utsträckning bor ensamma. För att folk ska kunna tänka sig att bo mindre eller ha mer gemensamma ytor behöver vår relation till hemmet förändras.
– Det goda hemmet måste ändras från en status som mäts i konsumtion till andra värden, till exempel hur vi värderar vår tid. Hemmet som uppvisningsyta måste bli mindre viktigt.
Mat
Mångas plånböcker kommer att påverkas av coronakrisen. Folk drar ner på lyxvaror, går ut på restaurang mer sällan och lagar mer mat hemma, säger Frida Jonson, medgrundare av medie- och insiktsbolaget AGFO, som hjälper företag att hitta affärsmöjligheter inom framtidens matsystem.
– En av de starkaste trenderna just nu är lokalproducerat och den ser ut att stärkas av krisen vi är i nu. Vi vill gärna ha en relation med den som har skapat maten. Reko-ringar, där konsumenter handlar direkt från matproducenterna, har fått ett uppsving i krisen, säger Frida Jonson.
Om Sverige ska nå klimatmålen kommer det också att påverka maten vi äter och hur den produceras. Vi kommer att se fler produkter som marknadsförs med att de är fossilfritt producerade och att frakten och förpackningen är klimatneutral. Utbudet av mat kommer också att skifta av miljömässiga skäl. Mat
som vi i dag väljer bort kommer sannolikt bli vanligare. Det kan handla om kött och fisk som vi i dag sällan väljer att äta eller har tillgång till, som vildsvin, eller fisksorter som mört, brax och id. Även vilda växter som vi kallar ogräs, nässlor och liknande, kan bli vanligare att äta.
– På längre sikt, framförallt ur ett Göteborgs- och västkustperspektiv, har vi en stor potential i alger. Där finns outnyttjade resurser. Jag ser fram emot att sätta tänderna i en algburgare, som redan serveras i exempelvis Nederländerna. Jag tror även att vi kommer se mer livsmedel som är gjorda på biprodukter eller matsvinn. Det forskas till exempel på att ta fram en vegoprodukt av svensk rapsoljeproduktion.
De senaste åren har svenskarnas köttätande börjat minska. Framförallt har utländskt kött valts bort till förmån för svenskt kött eller växtbaserade produkter. Den utvecklingen spås växa ganska kraftigt de kommande åren. Dessutom kommer vi se nygamla grödor odlas igen på svenska fält. Ett förnyat intresse för gamla spannmålssorter och kulturgrödor som åkerböna, gråärt, gulärt och gotlandslins går redan att se. Många baljväxter som tidigare har odlats i Sverige har av olika skäl försvunnit under mitten av 1900-talet. Det är dessa som nu spås återvända. På längre sikt kan fleråriga spannmålsslag bli intressanta.
– De har större rotsystem, vilket gör dem mindre känsliga för torka och binder dessutom mer koldioxid. Räkna med att se klimatpositivt öl och bröd baserat på fleråriga spannmål.
Det pågår mycket arbete med att försöka odla kött i laboratorium, men det är oklart när de produkterna når marknaden. Stora summor satsas på utvecklingen och man har kommit en bra bit på vägen. Kruxet är att det i dag är väldigt dyrt att få fram kött på det viset och att man fortfarande använder djur i processen. Det behövs serum för att få cellerna att växa och för det krävs blod från kalv- eller kycklingfoster, vilket kanske inte ter sig omedelbart aptitretande för många konsumenter.
Att handla mat på nätet har fått en skjuts av coronakrisen. De som tidigare tyckte att det lät intressant har drivits till att testa under de senaste månaderna.
– Vissa kommer säkert att fortsätta e-handla, medan andra återgår till att handla i butik. Men utvecklingen att handla mat på nätet kommer bara att öka. Problemet är att det kan fungera bra i storstäder, men Sverige är ett avlångt land med logistiska utmaningar som kan kräva flexibla lösningar.
Nya lösningar på matleveranser testas på flera håll i världen. På Island, där landskapet präglas av mycket vatten och djupa vikar har försök gjorts med drönare som levererar maten. Drönarleveranser har även testats i Linköping, från en restaurang till stadens universitetsområde. På vissa platser i världen testas små självkörande robotar som drivs på el och är speciellt utformade för att leverera mat i stadsmiljö.
Om 20 år hoppas Frida Jonson att vi har en närmare relation till vår mat än vi har i dag. Att vi förstår hur den har producerats, varför och vad som har krävts.
– Det skulle innebära att vi inte slänger mat i samma utsträckning som i dag. Nu står vårt matsvinn för åtta till tio procent av livsmedelsindustrins utsläpp, vilket är ohållbart.
” På längre sikt, framförallt ur ett Göteborgsoch västkustperspektiv, har vi en stor potential i alger
Frida Jonson mat-trendspanare