Många sjuka i långtidscovid riskerar att bli utförsäkrade
Hundratals långtidssjuka i covid19 hotas under hösten av utförsäkring. Kunskaperna om sjukdomen brister och nu slår Försäkringskassan larm om att den behöver hjälp för att hantera problematiken.
– Sjukförsäkringen medger inga generella undantag för vissa patientgrupper, säger generaldirektör Nils Öberg.
Sverige drabbades hårt när coronaepidemin drog in över landet i mars. Bland dem som först blev sjuka finns en grupp som i dag – nästan sju månader senare – fortfarande lider av sviterna av sjukdomen.
– Vi ser att några av dem som drabbats av den här sjukdomen, inte jättemånga men inte heller jättefå, fortsätter att vara sjuka länge. Det verkar som att det här viruset inte uppträder på samma vis som andra virus, och slår väldigt hårt mot vissa individer, säger Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg till TT.
Många av dessa långtidssjuka med covid-19-symtom närmar sig nu den kritiska 180-dagarsgränsen i sjukförsäkringen, när arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden. Bara under september passerade mellan 500–600 personer gränsen, enligt Försäkringskassans kartläggning.
– Problemet är att den här sjukdomen har överrumplat hela systemet. Sjukförsäkringen bygger ju på solid läkarvetenskap. Vi lutar oss tungt mot vården och läkarvetenskapen för att kunna navigera rätt. Nu är vi i ett läge där vi har en ny sjukdom där det fortfarande är mycket vi inte vet. Det är ett reellt problem för oss i tillämpningen av sjukförsäkringen, säger Nils Öberg.
Kunskapsluckorna innebär att långtidssjuka riskerar att utförsäkras, det vill säga mista sin sjukpenning.
– Huvudregeln är att om man fortfarande är sjuk och inte kan jobba ska man vara kvar i försäkringen. Problemet är att det måste finnas ett underlag för det som vi kan bedöma, säger Nils Öberg.
Många långtidssjuka har varit svårt sjuka men inte legat på sjukhus. Symtomen varierar men gemensamma tecken är trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Symptomen är inte kristallklara och inte heller kopplingen till arbetsförmågan, konstaterar Nils Öberg.
– Det behöver sättas ord och bilder på vad det är som gör att du inte kan arbeta för att vi ska kunna göra vårt arbete. Det handlar inte om att ifrågasätta sjukdomen utan om att bedöma arbetsförmågan och om man har möjlighet till egen försörjning eller inte, säger generaldirektören. Kan man slå fast att det är covid som är ursprunget till de här symptomen?
– Där hoppas vi ju att läkarvetenskapen snabbt utvecklas och kan förklara och sätta ihop de här symtombilderna.
Annika Hellberg, 54, i Varberg, har personlig erfarenhet av dilemmat. Hon är långtidssjuk efter förmodad covid-19.
I mitten av mars drabbades hon av hög feber över 40 grader, extrem huvudvärk och halsont. Symtomen höll i sig i två veckor, och fem gånger var situationen så illa att hennes barn skjutsade henne till akuten.
– Det var svårt att andas och jag orkade ingenting. Jag kunde inte ta mig från sängen till toaletten, berättar Annika Hellberg.
Hon blev dock aldrig inlagd, och heller aldrig testad för covid-19 eftersom testningen under den här perioden var begränsad till patienter som behövde sjukhusvård.
Efter detta upplever Annika Hellberg att hon aldrig blev riktigt frisk. Än i dag lider hon av feber som kommer och går, trötthet, yrsel och koncentrationssvårigheter.
– Men jag är ingen orolig människa. Jag är inte rädd för den här sjukdomen. Däremot upplever jag att jag inte blir tagen på allvar.
Annika Hellberg har inte några påvisbara antikroppar. I hennes papper står det ”ospecificerad virusinfektion”. Prover hon tagit har inte visat på någon särskild ohälsa.
– Jag har blivit utskälld av läkare och jag har blivit hånad av läkare. Jag får höra att allt är jättebra, att värdena är fantastiska. Men jag mår ju fortfarande inte bra.
I perioder har Annika Hellberg varit sjukskriven på heltid från jobbet som elevassistent på en särskola. Nu jobbar hon fyra timmar per dag och ska nu öka ytterligare. I början gick hon ut för hårt med följden att sjukdomssymtomen kom tillbaka.
– Nu har jag fått lära mig att om jag känner febern komma, då måste jag direkt sätta mig ner och vila, helst tyst och mörkt, i kanske 20 minuter för att ladda batterierna igen, säger hon.
Hon anser att Försäkringskassan borde se förbi 180-dagarsregeln för gruppen långtidssjuka med covid19-symtom.
– Jag skulle önska att de kunde släppa på den tills vi vet vad det här är för någonting. Vi vet ju inte, vi kanske inte ens blir bra. Det är det ingen som vet. Det har inte ens gått ett år sedan det här viruset dök upp.
För många långtidssjuka finns det inte på kartan att söka ett annat arbete, menar hon.
– Jag vill inte vara sjukskriven, hur roligt är det att ligga hemma på soffan en hel eftermiddag? Men man måste också lyssna på vad vi säger. Går läkningsprocessen långsamt fram, då gör den det.
Svenska covidföreningen, som startades i slutet av augusti och hittills samlat cirka 1 100 medlemmar, har krävt att 180-dagarsgränsen omgående förlängs för personer med långtidssymtom på covid-19.
Men Nils Öberg påpekar att några sådana undantag inte är möjliga.
– Sjukförsäkringens regelverk medger inga generella undantag för vissa patientgrupper.
Försäkringskassan för just nu en dialog med såväl patientföreningen som med vården och Socialstyrelsen för att bättre kunna tackla problematiken framöver.
– Det är vår stora utmaning. Vi behöver all kunskap vi kan få om vad det är som drabbar de här människorna, säger Nils Öberg.