300 meters strandskydd – ett dråpslag för Bohuslän
Vi har i dag i Sverige ett generellt strandskydd på 100 meter, men runtom i landet har länsstyrelserna de senaste fem åren arbetat med att införa en 300-metersgräns i stället.
Orust har 849 kilometer kustlinje. Skillnaden mellan 100 och 300 meter innebär att staten utan ersättning konfiskerar ägarnas dispositionsrätt till ofantliga nästan 17 000 hektar. Bara på Orust. Det läggs en död hand över enskilda markägares mest värdefulla marker och detta berör tusentals markägare längs våra kuster, sjöstränder eller som har andra vattendrag på sin mark. Vidare berörs alla fritidshusägare och fastboende som kanske inte ens har sjöutsikt eller ett sjönära läge men som befinner sig inom 300metersgränsen.
Bakgrunden är att
regeringen 2009 uppdrog åt Naturvårdsverket att i specifika fall kunna utvidga strandskyddet upp till 300 meter om det behövs för att säkerställa strandskyddets båda syften. Dessa syften är att långsiktigt trygga förutsättningar för allemansrättslig tillgång till stranden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten.
På de allra
flesta håll på Orust räcker 100-metersgränsen mer än väl för att säkerställa dessa syften.
I Naturvårdsverkets riktlinjer kap 3.1 listas enligt prop. 2008/09:119 s 99 sju stycken kan–satser, där ett utvidgat strandskydd kan vara motiverat. De flesta av dessa berör sådant som, grunda havsbottnar, ekologiskt känsliga områden med mera. Sådant som berör själva strandområdet men knappast 300 meter upp på bergen eller in i skogen. Den viktigaste punkten som länsstyrelser runt om i landet hänvisar till är punkt 2 i dessa riktlinjer. Där står att områden som omfattas av riksintresse kan motivera till ett utökat strandskydd. Så långt allt väl om det nu inte vore så att enligt Miljöbalken 4 kap 2–8§§ listas i stort sett hela svenska kusten med skärgårdsområden, alla sjöar, älvar, åar och mindre vattendrag som riksintresse.
Med hänvisning till
detta utvidgas strandskyddet nu till ett närmast generellt strandskyddsområde om 300 meter i hela vårt land.
Det är högst tveksamt om länsstyrelsens naturvårdsenheter runt om i landet verkligen följt de intentioner som regeringen gav 2009 med ett krav på bättre motivering till de områden där ett utökat strandskydd kan vara motiverat.
Landsbygdsföretagare som vill bredda sin verksamhet inom besöksnäringen får inom 300-metersgränsen exempelvis inte anlägga vandringsleder, ridvägar, cykelbanor eller liknande. Vill man bidra till fisketurism, båtliv eller kajakverksamhet görs det lämpligen mer än 300 meter från stranden. Som bofast eller fritidshusägare inom strandskyddat område får du inte, anlägga en gräsmatta, plantera en häck eller bygga en vedbod.
Man kan ibland
förledas att tro att vi i vårt avlånga land har brist på obebyggda och opåverkade stränder.
Av Orust kustlinje på 849 kilometer är cirka fem procent exploaterad. Strandskyddslagstiftningen utreds just nu av regeringen igen. För att kunna förverkliga vårt fantastiska utrymme för hållbar tillväxt på Orust är det helt avgörande att staten slutar konfiskera enskilda människors ägande till 17 000 hektar mellan 100 och 300 meter från strandlinjen.