Gamla kläder får nytt liv när barn går på jakt
Kopiösa mängder kläder slängs varje år i hushållssoporna. Kläder som skulle kunna få nytt liv. Nu ska mellanstadiebarn i Trestad försöka samla ihop 30 ton gamla kläder – och göra miljön en tjänst.
Den genomsnittlige svensken slänger 7,5 kilo textilier årligen direkt i det osorterade hushållsavfallet. Det motsvarar nästan hälften av de nya textilier som vi i Sverige konsumerar varje år. Ohållbart, menar Cecilia Selander, kommunikationsansvarig på Uddevalla energi.
Tillsammans med Trollhättans energi och Vänersborgs kommun genomförs nu textiljakten för andra året i rad. Till hjälp tar man mellanstadiebarn som ska få samla in kläder till återvinning.
– Hållbarhet och återvinning är något man pratar om i skolan. Barn är otroligt duktiga och angelägna om miljön. Textiljakten innebär att vi får igång en dialog på ett roligt sätt, en jakt där man tillsammans bidrar till något stort. Sedan är det förstås bra att barnen pratar om det hemma och gör sina föräldrar mer medvetna om problemet.
Under tre veckor,
den 9–27 november bjuds därför eleverna i årskurs 4–6 i Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan in att vara med och leda årets jakt i respektive kommun.
– Eleverna får samla textilier i säckar hemma och ta med till skolan. Sedan hämtas det på skolgården när projektet är slut. I fjol fick vi in fantastiska sju ton textilier. Men jag tror att det kan bli ännu bättre i år. Vi behöver ställa om både vårt sätt att konsumera och hur vi tänker med avfallet, säger Cecilia Selander.
Alla klasser som är med i Textiljakten 2020 deltar dessutom i utlottningen av ett studiebesök hos Wargön Innovation under våren 2021.
Trots att textiljakten bygger på skolornas engagemang säger Cecilia Selander att allmänheten gärna får hjälpa till:
– Alla textilier som lämnas i återvinningsboxarna på återvinningscentraler och återvinningsstationer under de här veckorna kommer att räknas med mot att nå målet på 30 ton. Vi kommer även sätta ut insamlingskärl vid renhållningskontoret på Repslagaregatan under den här perioden.
Kläderna som samlas
ihop hamnar hos Wargön Innovation.
– I det här projektet har vi hjälp av Björkåfrihet för sortering. I första hand går textilierna till återbruk, det är det bästa man kan göra. I fjol kunde 75 procent av det insamlade materialet återanvändas. En viss del går också till lågvärdig återvinning, som isolering, säger Susanne Eriksson, projektledare vid Wargön innovation.
Återvinning av textilier är ett område på frammarsch. Men än så länge har man inte kommit så långt. En svårighet består i att kläder ofta består av blandmaterial.
– Tyvärr är det fortfarande väldigt lite som återvinns. Renewcell i Kristinehamn kan återvinna bomull. Men vi är bara i starten för det här, säger Susanne Eriksson.
Hon beskriver textilproduktion
som en miljöbov med stor miljöpåverkan. Enligt Naturvårdsverket kan 80 procent av våra kläders klimatpåverkan kopplas till produktionen. Exempelvis krävs det cirka 12 000 liter vatten för att producera ett par jeans. Därför blir det meningsfullt att ge kläderna en längre livslängd, till exempel genom att skänka dem till återbruk.
– Det mesta kan återvändas, säger Susanne Eriksson.