Riktad insats ska locka poliser till Dalsland
Få dalslänningar antas till polisutbildningen, något som dränerar området på poliser med lokal förankring.
Nu vill polisen se riktade rekryteringsinsatser för att få in fler sökande från Dalsland på utbildningen.
– Situationen är allvarlig och något måste göras, säger kommunpolis Peter Torstensson.
Han berättar att de fyra Dalslandskommuner som ingår i Östra Fyrbodal, Mellerud, Bengtsfors, Dals Ed och Åmål, under de senaste åren har haft ungefär lika många sökande till polishögskolan som Värmlandskommunerna Säffle, Årjäng och Grums. Det handlar om cirka 250 personer från varje polisområde under tidsperioden 2015 till 2019.
– Av det totala antalet sökande från de tre Värmlandskommunerna har 15–16 personer antagits till polishögskolan, men från Dalslandskommunerna är det bara fem personer. Samtliga dessa kommuner brottas med glesbygdsproblematik, människor har liknande utbildningsbakgrund och det saknas högskolor.
Varför har dalslänningar så svårt att konkurrera om platserna till polishögskolan?
– Vi har väckt den frågan under två års tid, men inte kunnat få något svar på varför det ser ut så. Men nu verkar det som att något är på väg att hända, säger Peter Torstensson.
Polismyndigheten har börjat
diskutera riktade rekryteringsinsatser där sökande från Dalsland ska prioriteras till polishögskolan. Kommunstyrelsens ordförande i Bengtsfors, Stig Bertilsson (M) är aktiv i frågan om att de fyra Dalslandskommunerna i norra Dalsland ska bryta sig ur Östra Fyrbodal och bilda ett eget polisområde, eventuellt tillsammans med Årjäng och Säffle. I en insändare i tidningen Dalslänningen välkomnar han riktade rekryteringsinsatser.
”På kort sikt är det en lösning. På längre sikt behöver polisen åtgärda de brister i sina system som gör att relativt få dalslänningar antas till utbildningen. Poliser som har sin bakgrund eller hemvist i området är nödvändigt för att det ska bli slut på den snabba genomströmning av unga, relativt, nyutbildade poliser som för närvarande äger rum”.
– Det är inget märkligt i sig. Polisen har vid tidigare tillfällen haft riktade rekryteringsinsatser för att få fler kvinnor och fler med utländsk bakgrund till kåren, säger Peter Torstensson.
Han har lång
erfarenhet av polisarbete i landskapet och är nu kommunpolis i Bengtsfors och Åmål. Han bekräftar bilden av poliser som kommer och går i rask takt.
– Här i Åmål måste vi ha svenskt rekord i genomströmning av poliser. Inom loppet av tio år har vi haft 150 poliser som kommit och gått. Det är klart att det inte är bra med brist på personal som saknar lokalkännedom och geografiska kunskaper.
Peter Torstensson berättar
att det för cirka 20 år sedan utgick cirka 100 polistjänster från de sju kommuner som bildade Åmåls och Säffle polisdistrikt. I dag är det högst ett 40-tal, vilket får konsekvenser för effektiviteten.
– För att få personal att stanna i landskapet måste det skapas utvecklingsmöjligheter här och inte bara på större orter. På längre sikt är det ohållbart att poliser från Trollhättan ska lägga tre timmar varje dag i restid för att åka upp till Åmål. Vi måste ha tillräckligt starka resurser lokalt för att klara våra vardagsuppdrag.
Peter Torstensson menar
också att många har en felaktig bild av att poliser tvångsplaceras på olika orter.
– Så var det förr, men numera uppfyller oftast polismyndigheten den enskildes önskan om placering.