Karl af Geijerstam:
Färgelandas delårsbokslut och revisionsberättelse innehåller en hel del bistra besked för medborgarna.
Även för den som är härdad att läsa kommunala handlingar innehåller både delårsbokslutet och revisorernas skrivelse synnerligen allvarliga formuleringar.
Landets kommuner har stora problem med ekonomin under coronakrisen. Men tack vare statligt stöd har det visat sig under året att vissa kommuner kommer att gå med plusresultat i år. De ekonomiska prognoserna är ändå dystra inför de närmaste åren, med låga skatteintäkter och stora behov inom skola, omsorg och försörjningsstöd.
Men bland de
delårsrapporter och prognoser som har kommit den senaste tiden, framstår det som att Färgelanda har allvarligare problem än de flesta kommuner i nuläget.
Trots ett tillskott från staten på 12 miljoner kronor, beräknas helårsresultatet till ett minus på 6,8 miljoner kronor, vilket är 10,8 miljoner kronor sämre än budget. Utan statligt stöd hade alltså underskottet blivit -22,8 miljoner kronor. Det är också med samma belopp som nämndernas verksamhet avviker från budgeten.
Det finns flera budgetposter som visar minus. Några av de största avvikelserna hittas på försörjningsstödet som har ökat med 4,9 miljoner kronor. Dessutom har kommunen behövt placera barn på behandlingshem (-1 miljon) och missbrukare på tvångsvård (-2,9 miljoner). Kommunen noterar att många missbrukare har flyttat till Färgelanda från intilliggande kommuner. Problemet är att kommunen har svårt att få folk att gå från försörjningsstöd till arbete, eftersom det inte finns tillräckligt med praktikplatser eller motsvarande sysselsättning.
På skolans område
går man back bland annat på grund av budgeten hade räknat med 3,8 miljoner mer i bidrag än vad man fått. Dessutom är kostnaderna för utbildningar hos andra utförare dyrare än beräknat. Fler elever går i Uddevalla än vad man hade budgeterat. Många elever har valt förhållandevis dyra yrkesutbildningar på gymnasiet. Friskolorna i Järbo och Stigen driver rättsprocesser mot kommunen för att få ut högre ersättningar, vilket kommer att bli kostnadsdrivande.
Utöver en stor mängd minusposter dras också kommunen med problemet att hela ekonomisystemet drabbades av en stor it-krasch som innebar att man måste göra om en massa bokföringsarbete och dessutom köpa in ny programvara.
Med anledning av
den dystra delårsrapporten riktar revisorerna skarp kritik. Kommunen uppfyller inte kraven på god ekonomisk hushållning och uppfyller inte de finansiella målen i budgeten.
Även för den som är härdad att läsa kommunala handlingar innehåller både delårsbokslutet och revisorernas skrivelse synnerligen allvarliga formuleringar:
”Kommunen lånar nu till driften vilket inte alls går i linje med god ekonomisk hushållning. Det som konsumeras idag, får kommande generationer betala.”
”Den ekonomiska situationen är oerhört bekymmersam och akut. Färgelanda kommun står fortsatt inför mycket stora utmaningar. Kommunen kommer att behöva fatta många omfattande och kännbara beslut. Den kortsiktiga betalningsförmågan är ett villkor för fortlevnad.”
Det ska dock påpekas att flera av de ökade utgifterna är sådana som kommunpolitikerna i Färgelanda inte kan påverka. Försörjningsstöd är lagstadgat, tvångsvård på grund av missbruk likaså. Ersättningar till friskolor eller gymnasier i andra kommuner går inte att påverka.
Åtgärderna för att få budgeten i balans kommer att bli synnerligen kännbara. Minskad bemanning på nattpatrullen samt hemtjänsten, stängning av familjecentral, stängning av fritidsgård, neddragningar på personal i skolan finns bland förslagen inför nästa år.
Det är tuffa
åtgärder, men ekonomin måste komma i balans. En kommun kan inte låna till driften, då blir det bara värre i framtiden. Man ska också betänka att många små landsbygdskommuner under överskådlig framtid kommer att minska i befolkning. Det gör att behovet är stort av att skaffa långsiktiga planer på hur kommunernas service i form av skolor, äldrevård med mera måste anpassas efter detta faktum.