Caroline Farbergers livsresa ger hopp om mänskligheten
Det blev stor uppståndelse i samband med att näringslivstoppen Carl Farberger kom ut som Caroline. Biografin ”Jag Caroline - yrkeskvinna och familjefar” är inte bara en berättelse om att byta kön utan också om att utmana cementerade genusstrukturer i näringslivet.
Biografin är skriven tillsammans med journalisten Henrietta Westman. Att läsa den är både omvälvande och fascinerande men också upplyftande på många sätt. Det ger inte bara en unik inblick i våndan över att inte vara den man vill vara och kampen för att bli det. Det ger också hopp om mänskligheten som visar sig vara förstående och uppmuntrande - i alla fall i just det här fallet.
Carl Farberger befinner
sig bokstavligen mitt i smeten. Som vd för Ica Försäkring och lång erfarenhet inom näringslivet i Stockholm vet många vem han är. Han har ett stort kontaktnät och är en man med ett imponerande cv: kursetta i lumpen, dubbla examina från Chalmers och Handelshögskolan, frimurare, make, vd, pappa. Men han inser att något skaver, något han själv beskriver som att gå en militär marsch med ständigt skoskav. Han trivs inte i sin egen kropp och så småningom börjar processen som blir ofrånkomlig – den mot att fullt ut leva som kvinna.
Carl Farberger växer upp på Hovhult i Uddevalla. Han beskriver uppväxten som trygg med skogen inpå knuten, mormor och morfar i närheten och kompisar. Flytten till Lerum beskrivs som traumatisk, mycket beroende på Farbergers kontrollbehov, men den var nödvändig för att komma närmare Göteborg där pappan arbetade.
Att den lille
pojken är annorlunda är det ingen som anar – inte ens han själv. Det är först vid sju års ålder han själv börjar inse att han dras till det feminina. Två tjejkompisar får honom att pr ova en svart klänning i tyll och känslan som väller upp beskriver han som ren och skär eufori. Men eftersom tjejerna tycker han är fin men samtidigt skrattar åt honom innebär det att känslan förknippas med skam. Något som ska prägla hans liv i 40 år.
Processen mot att genomgå en könskorrigering börjar när hustrun Ylva en kväll frågar rakt ut om han inte skulle vilja vara kvinna. Trots den första kraftiga förnekelsen får han samma fråga en tid senare och han inser att hon slagit huvudet på spiken. Han börjar ta reda på mer om vad en könskorrigerande behandling innebär och inleder processen mot en fullkomlig övergång (transition) till kvinna. Många i hans absoluta närhet vet om vad som är på väg att hända, men för många kollegor går han från man till kvinna över en natt. Transitionen kröns med sommarprat och utnämning till årets HBTQ vid QX Gaygalan.
Caroline Farbergers berättelse är naken, ärlig och modig och förknippad med så mycket ångest men också beslutsamhet. När hon inser vad hon måste göra finns ingen återvändo, trots alla cementerade hinder i samhället gällande normer, förväntningar och krav. Bara att få med familjen på tåget är ett stort och viktigt steg.
”
Farbergers berättelse har förutsättningar att ge kraft och styrka till alla de där ute som ännu inte vågat, förmått eller kunnat gå samma väg
Farbergers berättelse har
förutsättningar att ge kraft och styrka till alla de där ute som ännu inte vågat, förmått eller kunnat gå samma väg. Som kanske inte har samma förstående omgivning och samma möjligheter. Hans tillvaro i Stockholm som höjdare inom näringslivet kan naturligtvis göra processen enklare på många sätt, bland annat genom att ha råd att göra flera avancerade operationer och behandlingar för att skapa den kvinnliga identiteten. Men den personliga kampen innerst inne har ingenting med det yttre att göra.
Farberger är dessutom en av få som har den unika insikten i hur det kan vara på en arbetsplats både ur ett manligt och ett kvinnligt perspektiv. Slutsatserna är skrämmande. Bara att konstatera att vi har långt kvar att gå när det gäller jämställdheten.