Därför sänkte hovrätten straffet – expert förklarar
Hovrätten för västra Sverige ändrade på fredagen straffet för mordet på Wilma Andersson i Uddevalla från livstid till 18 års fängelse. Många har reagerat på formuleringarna i domen, och undrat hur juridiken bakom ser ut. Bohusläningen reder ut begreppen.
När Hovrätten för västra Sverige på fredagen meddelade dom i det uppmärksammade målet om mordet på Wilma Andersson i Uddevalla fastställde man 23-årige Tishko Ahmeds skuld, men sänkte straffet från livstids fängelse till 18 år. Bohusläningen har pratat med juridikexperten och tidigare åklagaren Mia Sandros om de många frågorna kring domen.
Många har reagerat på utfallet, och den eniga hovrättens formulering om att omständigheterna ”trots gärningarnas allvar” inte varit ”så synnerligen försvårande att det finns skäl för livstids fängelse”.
Men för att förstå rättens resonemang och juridiken bakom måste man också känna till de senaste årens politiska omdaningar av straffrätten, då lagtexten som avgör påföljderna för mord ändrades först 2014, och därefter på nytt så sent som på nyårsdagen i år.
Eftersom mordet på Wilma Andersson skedde förra året var hovrätten i sitt beslut bundna av den numera ersatta lagen, som innebar hårdare krav för livstidsstraff trots att politikernas avsikt 2014 var den motsatta.
Det säger Mia Sandros, försvarsadvokat och tidigare åklagare, till Bohusläningen.
– Ändringen som trädde i kraft i januari i år har som syfte att man skall kunna välja livstidsstraff i betydligt större omfattning. Med tanke på att hovrätten valde det längsta möjliga tidsbestämda straffet, 18 år, och poängterade att det finns flera försvårande omständigheter, ligger det nära till hands att tänka att det hade blivit livstid om den senaste ändringen kunnat tillämpas, säger hon.
För att döma en person till livstids fängelse för mord krävdes före årsskiftet ”synnerligen försvårande” omständigheter, till exempel att den åtalade dödat mer än en person. Detta trots att dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M) 2014 med bred majoritet i riksdagen drev igenom en uppdaterad lagformulering med det uttalade syftet att fler mördare skulle dömas till livstid.
Den nya lagen
underkändes 2016 av Högsta domstolen, vilket i praktiken gjorde läget oförändrat fram till att den senaste förändringen började gälla 1 januari i år.
Eftersom utredningen i fallet inte kunnat visa hur
Wilma Andersson bragts om livet, eller att Tishko Ahmed hade för avsikt att döda henne, går det enligt hovrätten därför inte att veta om omständigheterna varit just ”synnerligen försvårande”.
– Dels menar hovrätten att det inte är utrett att mördaren hade avsiktsuppsåt, vilket i regel ger ett högre straffvärde än en gärning utförd med likgiltighetsuppsåt, och dels säger man att det finns oklarheter gällande det exakta händelseförloppet och dödsorsaken. Då landar man sammantaget i att det inte går att välja livstidsstraff, utifrån den då gällande lagen och högsta domstolens praxis, säger Mia Sandros.
Åklagare Jim Westerberg sade till Bohusläningen på fredagen att han inte hade några planer på att överklaga, eftersom han inte tror att Högsta domstolen skulle ta upp fallet. En bild som delas av Mia Sandros.
– För att Högsta domstolen skall pröva ett mål krävs prövningstillstånd, som endast meddelas i cirka 100 av runt 6 000 överklaganden som skickas in varje år. Detta mål handlar i grund och botten om bevisning, något som högsta domstolen inte beviljar prövningstillstånd för, säger hon.