Studie: Därför orsakar coronaviruset blodproppar
Många fick svåra blodproppar och avled i sviterna av covid-19 när viruset först svepte in. Nu har forskarna kommit fram till att en typ av antikroppar som angriper den egna kroppen kan ligga bakom den ökade risken för blodproppar.
I början av pandemin, när det nya coronaviruset fortfarande var en ganska okänd motståndare, kunde läkare och sjuksköterskor se att covid-19 ofta ledde till blodproppar. De satte sig i hjärnan, levern, lungorna och flera andra organ – och inte bara i de stora blodådrorna utan även i mindre kapillärer. En komplikation som ökar risken för att dö markant.
– Det förekom i stor utsträckning. Det var många av de som var ganska svårt sjuka som faktiskt fick svåra blodproppar, säger Magnus Gisslén, professor och överläkare på Sahlgrenska, och tillägger att många har dött av proppar i lungorna, men de har också satt sig i hjärnan och andra delar av kroppen.
Så när det gäller att få bukt med dödligheten kopplad till covid-19 så är det här en viktig pusselbit?
– Ja, absolut, säger Magnus Gisslén.
En studie som nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science translational medicine lyfter fram en speciell grupp av antikroppar, så kallade autoantikroppar som vänder sig mot och skadar kroppen istället för att bekämpa farliga angripare som virus eller bakterier.
– Mer än hälften av patienterna hade en typ av autoantikroppar som kallas antifosfolipidantikropparna, säger studiens huvudförfattare Yu Zuo från Michigans universitet.
Av de 172
covidpatienterna som ingick i den amerikans-kinesiska studien hade 30–50 procent en förhöjd nivå av antifosfolipidantikroppar.
Forskarna använde blodserum från patienterna och möss i sina undersökningar och kunde då se att djuren fick fler blodproppar. Forskarna kunde också visa att fosfolipidantikropparna aktiverade en viss typ av celler som i sin tur kan orsaka blodproppar.
– Vi kunde visa att autoantikropparna var sjukdomsalstrande i två djurmodeller när vi injicerade antikropparna från covidpatienter, säger Yu Zuo och menar att deras resultat visar att de här särskilda antikropparna ställer till problem, men han poängterar också att det krävs mer forskning på området.
Elisabet Svenungsson,
professor i reumatologi på Karolinska institutet, har studerat fosfolipidantikroppar i många år. Man har vetat tidigare att de är en riskfaktor för blodproppar när de finns i kroppen under lång tid, men när de förekommit tillfälligt i samband med infektioner har de antagits vara ofarliga.
– Det är känt att de förekommer övergående vid infektioner hos vissa personer, men det är egentligen inte särskilt välstuderat, säger hon.
För två år sedan beskrev hon ett samband mellan hjärtinfarkt och antikropparna. Men hon har också studerat fosfolipidantikroppar och risken för blodpropp hos patienter med den autoimmuna sjukdomen SLE.
– Vi har sett inom Sle-forskningen att vissa människor är mer genetiskt betingade att producera de här antikropparna, men hur det ser ut i normalbefolkningen vet man väldigt lite om, säger hon.
Till skillnad mot
när viruset kom är det nu standard att behandla alla covidpatienter som läggs in på sjukhus med blodförtunnande mediciner för att förebygga proppar. Men den här upptäckten skulle kunna öppna dörren för andra behandlingar mot covid – som att tvätta rent blodet från antikroppar eller tvärtemot – att tillföra antikroppar från friska för att de kan klumpa ihop sig med fosfolipidantikropparna, som då eventuellt kan oskadliggöras.
– Man skulle också kunna prova flera olika typer av blodförtunnande mediciner, säger Elisabet Svenungsson.
Enligt Yu Zuo väcker den nya kunskapen också frågor kring behandlingar mot covid-19 med plasma från personers om tillfrisknat, alltså konvalescentplasma.
– Den kan innehålla autoantikroppar utöver covidantikroppar. Det är ett område vi behöver undersöka framöver, för de kan ha effekt på människorna som tar emot plasman.