Mycket att upptäcka vid de 15 svenska världsarven

I år firar Södra Ölands odlingslandskap 20 år som världsarv. Det är en utmärkt anledning att upptäcka öns unika natur – eller något av Sveriges övriga 14 världsarv, när väl resandet drar igång igen.

Stigen går spikrakt tvärs över Stora Alvaret, ett av Sveriges mest säregna naturområden. Det platta landskapet är känt för sin karghet – och den är ännu mer påtaglig så här års. Doften av backtimjan hör våren och försommaren till, likaså de sällsynta orkidéerna som är kännetecknande för området. Å andra sidan är hösten en höjdare för alla fågelskådare eftersom många flyttfåglar pausar på södra Öland innan de fortsätter söderut.

Oavsett årstid är

det en storslagen upplevelse, och så här i coronatider är det ett svåröverträffat resmål när det gäller möjligheten att kunna hålla distans. Tillsammans med de omgivande radbyarna, åkrarna och sjömarkerna bildar Alvaret Södra Ölands odlingslandskap, ett område som täcker en tredjedel av ön och som utsågs till världsarv av Fn-organet Unesco år 2000.

Ett världsarv är något som berättar om jordens och människans historia på ett unikt sätt. I Ölands fall handlar det om lantbrukarnas arbete som har skapat ett unikt kultur- och naturlandskap med spår från olika tidsåldrar och en unik flora och fauna.

– Alvaret har en biotop som är helt annorlunda, det känns nästan inte som att man är i Sverige, säger ölänningen Gunnar Kvarnbäck, som driver Ölands cykeluthyrning i Mörbylånga.

– En del tycker att det är fult, till exempel gjorde Carl von Linné det på sin tid. Han tyckte att Alvaret var ogästvänligt och kargt. Men det är också det som är tjusningen.

Stigen vi följer går på gamla järnvägsbankar, mellan Kastlösa på västra sidan och Skärlöv på östra sidan av ön. De omgivande markerna är en mosaik av olika naturtyper – från torra hällmarker till våt- och sjömarker – och däremellan löper låga stenmurar. Ungefär halvvägs når vi ödebyn Penåsa, en samling husgrunder från slutet av 1700-talet omgivna av höga tallar. Bara några minuter därifrån är vi ute på en av de kalkrika ängarna igen, långt från motorljud, bebyggelse och andra människor.

Det finns drygt

1 100 kultur- eller naturobjekt i världen som har utsetts till världsarv av Unesco.

Här är de övriga 14 som finns i Sverige.

Bild: Alexander Hall

4. Grimeton radiostation Radiostationen i Grimeton i Halland uppfördes i början av 1920-talet som en del i ett världsomspännande nätverk av radiosändare. Den är med sina imponerande antenntorn också ett av västra Sveriges största byggnadsverk och ett unikt teknikhistoriskt monument.

3. Örlogsstaden Karlskrona Karlskrona i Blekinge grundades 1680 och var en av tidens modernaste flottbaser. I dag lever hela området med varvet, marinbasen och den omgivande försvarsanläggningen vidare, och flera av Örlogsstadens byggnader är fortfarande i funktion, vilket gör det till en unik marinhistorisk konstruktion och en högst modern örlogsbas.

2. Hansestaden Visby Under 1100- och 1200-talen var Visby ett centrum för internationell handel i Östersjöområdet. Stadens ringmur, bibehållna gatunät och medeltidsbebyggelse gör det till en ovanligt välbevarad hansestad. Visby är ett levande museum som kan besökas dygnet runt, året om.

5. Hällristningsområdet Tanum I Tanum kommun i norra Bohuslän finns tusentals hällristningar som beskriver bronsålderns liv och tro. Hällristningarna vid Vitlycke, Aspeberget, Litsleby och Fossum är extra besöksvänliga med parkeringsplatser, gångvägar och skyltar.

7. Birka och Hovgården Birka på Björkö i Mälaren anlades på 700-talet och var Sveriges första egentliga stad och en viktig knutpunkt i Mälardalen under vikingatiden. Staden anlades av kungen, som själv bodde i Hovgården på Adelsö, på andra sidan fjärden.

6. Engelsbergs bruk Engelsbergs bruk i Västmanland var ett av världens mest moderna järnbruk under 1700- och 1800-talen. Det är också det enda bruk i Sverige som har kvar både byggnader och det mesta av den tekniska utrustningen.