Generation corona – ”90-talskrisen var annorlunda”
Generation corona – 64 000 ungdomar går arbetslösa i år, och nästa år väntas ännu fler unga vara utan jobb. Vad innebär det, nu och på sikt? Tyvärr en hel del, enligt forskningen. Arbetslöshet tenderar att få långdragna effekter.
Arbetsförmedlingens prognos för 2021 visar att vi snart har 74 000 unga arbetslösa mellan 18 och 24 år. Det är inte lika många som under 90-talskrisen, 1993 gick runt 122 000 arbetslösa.
– 90-talskrisen var en helt annan slags kris än den vi har nu. Den drabbade helt annorlunda, i alla branscher. Nu är det framför allt branscher där många unga arbetar, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Men lärdomarna från
den krisen kan komma väl till pass nu.
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och ungdomsarbetslöshetsforskare, berättar att det forskats en del på hur unga drabbas av arbetslöshet på längre sikt.
– Framför allt i forskning som gjorts utomlands så har man hittat långvariga negativa effekter på inkomsterna för dem som går ut från högskolan i dåliga tider. Det blir svårare att hitta ett kvalificerat jobb.
Här i Sverige är det lite rörigare att studera högskolestudenter eftersom utbildning inte kostar lika mycket som i andra länder, och många unga kan ”övervintra” genom att utbilda sig mer under krisen.
Han förklarar att effekterna ser lite olika ut för låg- respektive högutbildade.
– För dem som har en yrkesutbildning från gymnasiet så har det negativa effekter om de kommer ut i en kris. Det ser vi även i Sverige. Men det klingar av snabbt. För dem så handlar det mest om att ha ett jobb eller att inte ha det. Kommer de in på arbetsmarknaden så är problemet löst.
Högskoleutbildade kan däremot
drabbas även på längre sikt då de kvalificerade jobben är svåra att få. Då kan arbetslösheten ge effekter på framtida inkomster eftersom de halkar efter från början, förklarar han.
Arbetslöshet i början av karriären kan också öka risken för framtida arbetslöshet.
– De som kom ut på arbetsmarknaden precis före krisen är de första som får gå, och de som står på tur att komma ut drabbas också. Ju längre krisen pågår, desto tuffare blir det.
Men erfarenheter från
exempelvis företagsnedläggningar visar ändå att unga klarar sig bättre än äldre, berättar han.
– Risken för framtida uppsägningar ökar, men den oron är större för äldre som blir arbetslösa.
Unga är rörligare och ofta mer anpassningsbara än äldre, och det är en stor fördel i en kris, förklarar han.
– Det är ungdomars stora tillgång. Det tycks också som att arbetsmarknaden är ganska förlåtande gentemot en period av arbetslöshet under en kris.
De unga hade det riktigt tufft under 90-talskrisen, men de allra flesta hittade en väg in, konstaterar han.
– Man ska inte se dem som en förlorad generation. Men det kanske inte blir som man har tänkt sig, säger Oskar Nordström Skans.