Pandemilagen
Regeringen föreslår att särskilda begränsningar ska kunna införas för följande verksamheter och platser, om det är nödvändigt för att förhindra smittspridning: allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, platser för fritids eller kulturverksamhet, handelsplatser, kollektivtrafik och inrikes flygtrafik samt platser för privata sammankomster.
Det kan handla om begränsning av antalet besökare, reglering av öppettider eller andra nödvändiga åtgärder för att förhindra att trängsel uppstår. För mycket allvarliga lägen kan verksamheter stängas ner.
Länsstyrelserna ges tillsynsansvar. Om reglerna inte följs kan de besluta om stängning, vid behov kan vite användas.
Det föreslås även en möjlighet att införa förbud mot att samlas i ett sällskap av en viss storlek på platser dit allmänheten har tillträde. Även möjligheten att införa förbud mot att vistas i en park, på en badplats eller på någon annan liknande särskilt angiven plats, om det på platsen finns en påtaglig risk för trängsel, föreslås. Privatpersoner som bryter mot sådana föreskrifter kan dömas till böter.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 10 januari 2021 och ska upphöra att gälla vid utgången av september 2021. (TT)
Men trots de
inskränkningar som pandemilagen föreslås tillåta kommer Sverige inte upp i nivå med andra europeiska länder, där utegångsförbud i praktiken har gällt under långa perioder.
– Som enskild får man fortfarande räkna med att kunna röra sig relativt fritt. Men detta är väl att gå ungefär så långt som den svenska grundlagen medger.
Lagen föreslås träda i kraft den 10 januari 2021. Innan dess ska lagrådet granska förslaget.
– Riksdagen och regeringen brukar ta stora intryck av vad lagrådet säger, och i ett sådant här viktigt och känsligt ärende vore det väldigt märkligt om man inte beaktar lagrådets eventuella kritik. Men det finns ingen juridisk skyldighet för dem att följa lagrådet, det ska man ha klart för sig, säger Joakim Nergelius.