Damerna som väljer en av Bohusläns finaste öar
Den lilla ön Hållö utanför Smögen rymmer tragik, spännande historia, kultur, marmorbassäng, en fyr att besöka och vandrarhem. Detta har gjort den till en av Bohusläns populäraste sommarvisten.
Kurirplanet Gripen som fraktade höga militärer, diplomater och myndighetspersoner från Storbritannien till Sverige mitt under brinnande världskrig kraschade in i berget på Hållö 22 november 1943. Endast två av 15 personer kunde krypa ur ett hål i flyplansvraket och överleva. Denna tragiska händelse har i dag blivit en viktig turistattraktion för Hållö och Smögen.
Det blåser en lätt bris över fjorden och solen sticker fram då och då mellan molnen.
Vi möter ett par segelbåtar med besättningar som redan verkar fira sommar här ute i en av Bohusläns vackrast skärgårdar.
Vi närmar oss en liten hamn på Hållö.
– Under sommaren håller vi kaféet öppet också för dagsturister som kommer hit för att se den gamla fyrplatsen Hållö och bada i det kristallklara vattnet. Tillsammans har de attraktionerna gjort Hållö till en av de större turistdestinationerna, kaptenen i vår båt, Katarina Olofsson, samtidigt som hon vant rattar in den stora båten i hamnen på, inför vårt besök.
– Här ute bodde på 1800-talet flera fyrvaktarfamiljen. Totalt fanns det som mest 22 bofasta personer är ute. berätta honhusen finns kvar, liksom ängarna som de boende här ut omsorgsfult inringat med stengärdesgårdar, för två kor och höns som fraktades hit ut, för att familjernas barn skulle få färsk mjölk en del av året.
Natten 21–22 november 1943 lyfte en DC Douglas med namnet Gripen från Aberdeen i Skottland på väg till Stockholm. Fyra man fanns i besättningen och elva passagerare, varav fyra barn i åldrarna tre till tolv år. I mörkret in över Bohuskusten blev de beskjutna av ett tyskt jaktplan på 6 300 meters höjd. Tyskarna kände till flygningarna och hade varnat Sverige för att fortsätta med dem.
Flygkaptenen Henrik Schollin tog snabbt ner planet till 3000 meter, men det tyska stridsplanet följde med.
Än i dag kan man ute på ön finna små bitar av bränd metall ifrån det störta flygplanet.
Schollin som varit på semester på Smögen kände väl till trakten och han försökte nödlanda på vattnet utanför Hållö. Men mörkret gjorde det extra svårt att navigera, planet hamnade några meter fel och landningsförsöket slutade stället på Kålhagsberget mitt på ön. Bara två av de 15 personerna i flygplanet överlevde.
– Henrik Schollin tänkte nog nödlanda och låta planet in den redan då kända badviken marmorbassängen, säger historikern Bengt Wall.
Den här historien
har fångat den ryska konsuln Anastasia Fedorova vid generalkonsulatet i Göteborg, som också varit här och lyssnat till Bengt Wall.
Hon har till och med sett till att man hemma i Ryssland gjort en tiominuters dokumentärfilm om just den här händelsen. Därför kan Bengt Wall bjuda visningar inne i fyren, av både den ryskspråkiga filmen och en liknande som han själv ligger bakom.
Bengt Wall har haft åtskilliga tillfällen under åren att förfina de många berättelserna om Hållö. Varje turistsäsong när vandrarhemmet är öppet kommer tusentals besökare hit ut med någon av turbåtarna som går flera gånger per dag från både Smögen och Kungshamn.
”
Än i dag kan man finna små bitar smält, bränd metall ifrån flygplanet.
Bland annat räknar han upp en händelse hösten 1939 när tre svenska lastfartyg kapades av tyska krigsfartyg i närheten av Hållö och två finska lastfartyg sänktes av tyskarna.
Under våren 1940 opererade brittiska ubåtar i området mellan Hållö och Marstrand, och lyckades då torpedera ett flertal tyska krigsfartyg som seglade med krigs
material tänkt för ockupationen av Norge.
– Man kan ju säga att ön Hållö på så vis deltog i andra världskriget, genom att ligga där den ligger, säger
Bengt Wall.
Han jobbar själv ideellt åt föreningen Hållö Fyr, som tillsammans med föreningarna ”Utpost Hållö” och ”föreningen Hållö Kapell” håller liv och rörelse på ön med hjälp av ett antal olika byggnader, sommarkafé och det på senare tid byggda vandrarhemmet. I ett kapell kan man till och med lite planering gifta
sig. Varje söndag under säsongen hålls det gudstjänst i det kapellet. Föreståndare för bland annat vandrarhemmet, som drivs av föreningen Utpost Hållö, är Kenneth Thuresson:
– Ja, vi har många turistsällskap och konferenser som hålls här ute, därför att miljön lockar ut människorna, berättar han. Verksamheten sköts tillsammans med anläggningens värd Katarina Olofsson och mest aktivitet är det här ute under sommaren.
Man en gång var Hållö bebott året om. Från det att fyren stod färdig 1842 fram till 1969 då den automatiserades helt fanns här fyrpersonal dygnet runt.
Här bodde fyrmästare, fyrvaktare, fyrbiträden och deras familjer.
– Barnen på ön fick gå i skola 75-80
dagar varje höst och en ambulerande
lärarinna anställd av Kungliga Lotsstyrelsen undervisade dem i elementär matematik, språklära och Luthers katekes, berättar Bengt Wall. I dag innehåller fyren ett museum som berättar mycket om hur livet var här ute och om de tekniker som användes för att få fyren att lysa, eller
ge ljud ifrån sig. Men mest ger det nog besökaren att få historikern Wall att välja några historier ur minnet:
Den mest kände fyrvaktaren i området här ute är Evert Taubes far, Carl Gunnar Taube, som var fyrmästare på Klövskär inte långt ifrån Hållö. Carl Gunnar Taube förälskade sig i sin hushållerska Julia Sofia som var syster till fyrmästaren på Hållö , Edvin Jacobsson.
– De två gifte sig 1884 i Kungshamns kyrka och 1890 föddes sedermera den blivande rikskalden Evert
Taube, som till slut blev ett av tolv syskon som ofta besökte Smögen och Hållö, för att besöka morbrodern och kusinerna här, berättar Bengt Wall med inlevelse.
Evert Taube bodde dock aldrig här på Hållö. Men han fick vara med om en del tragik här. Hans bror Gerhard Fredrik omkom i en båtolycka under fiske i farvattnen utanför Hållö, den 7 december 1906, tillsammans med en fyrvaktare och ett fyrbiträde.
– Det blåste hastigt upp till storm och deras båt bröts sönder. Varken kroppar eller båt hittades efter olyckan, berättar Bengt Wall.
Han kan också avslöja att en av Evert Taubes kanske mest kända ballader ”Balladen om briggen Blue Bird of Hull” som handlar om Karl Stranne från Smögen, som stod surrad till rors och gick under med fartyget, inte riktig stämmer med sanningen.
– Det var inte Stranne som gick under egentligen, utan det var sonen till kaptenen på fartyget Nymph som gick i kvav under stormen 1871. Men Evert ändrade till stormen 1872 och bytte namnet från verklighetens skuta Nymph, till Blue Bird av Hull. Sedan använde han namnet Stranne i sången därför att det var en känd stor släkt på Smögen, berättar Bengt Wall.
– Detta har Evert Taube själv berättat och då förklarat att han gjort detta med skaldens rätt. Dessutom klarade sig mannen som stod surrad på Nymph.
Naturen här ute är karg., men i vissa avsnitt och skrevor finns växtlighet med blommor. Någon skog finns inte. Man ser berghällar som formats av inlandsisen och rakt ut ligger havet. Åt andra håller skymtar man Smögens bebyggelse.
Man kan promenera i naturen emellan husen i fyrvaktarbyn, som ägs av Sjöfartsverket och hyrs ut.
Men i första hand är det verkets egen personal som kan hyra..
– Men om man varit med i Svenska fyrsällskapet i två år kan man faktiskt få hyra en stuga av Sjöfartsverket från slutet av maj till mitten av september.
I en särskild byggnad samlas fågelskådare.
Den kanske viktigaste byggnaden på ön är fyren. Den är varsamt inredd och innehåller ett museum. Med tillstånd kan man klättra upp i tornet och beskåda ön, havet eller Smögen som ligger 20 minuters med motorbåt härifrån. Utsikten är magnifik.
Tio minuter bort ligger marmorbassängen som lyser grönt från botten och fortfarande drar till sig badturister. Jättegrytor som bildades av inlandsisen är mäktiga att se på. Den 1,5 kilometer långa och drygt 500 meter breda ön har kanske spelat ut sin roll som säkerhetsinstitution för sjöfarten, men erbjuder en fantastisk natur med över 300 växarter och massor av fåglar att se på för alla som tycker om det.
– Vi välkomnar alla hit ut till stenriket och havet och räknar med att besökarna hjälper oss att vara rädda om naturen. Man får till exempel inte plocka blommor här ute, säger Katarina Olofsson.