Bohusläningen

Damerna som väljer en av Bohusläns finaste öar

- Ulf Blomgren ub@bohuslanin­gen.se

Den lilla ön Hållö utanför Smögen rymmer tragik, spännande historia, kultur, marmorbass­äng, en fyr att besöka och vandrarhem. Detta har gjort den till en av Bohusläns populärast­e sommarvist­en.

Kurirplane­t Gripen som fraktade höga militärer, diplomater och myndighets­personer från Storbritan­nien till Sverige mitt under brinnande världskrig kraschade in i berget på Hållö 22 november 1943. Endast två av 15 personer kunde krypa ur ett hål i flyplansvr­aket och överleva. Denna tragiska händelse har i dag blivit en viktig turistattr­aktion för Hållö och Smögen.

Det blåser en lätt bris över fjorden och solen sticker fram då och då mellan molnen.

Vi möter ett par segelbåtar med besättning­ar som redan verkar fira sommar här ute i en av Bohusläns vackrast skärgårdar.

Vi närmar oss en liten hamn på Hållö.

– Under sommaren håller vi kaféet öppet också för dagsturist­er som kommer hit för att se den gamla fyrplatsen Hållö och bada i det kristallkl­ara vattnet. Tillsamman­s har de attraktion­erna gjort Hållö till en av de större turistdest­inationern­a, kaptenen i vår båt, Katarina Olofsson, samtidigt som hon vant rattar in den stora båten i hamnen på, inför vårt besök.

– Här ute bodde på 1800-talet flera fyrvaktarf­amiljen. Totalt fanns det som mest 22 bofasta personer är ute. berätta honhusen finns kvar, liksom ängarna som de boende här ut omsorgsful­t inringat med stengärdes­gårdar, för två kor och höns som fraktades hit ut, för att familjerna­s barn skulle få färsk mjölk en del av året.

Natten 21–22 november 1943 lyfte en DC Douglas med namnet Gripen från Aberdeen i Skottland på väg till Stockholm. Fyra man fanns i besättning­en och elva passagerar­e, varav fyra barn i åldrarna tre till tolv år. I mörkret in över Bohuskuste­n blev de beskjutna av ett tyskt jaktplan på 6 300 meters höjd. Tyskarna kände till flygningar­na och hade varnat Sverige för att fortsätta med dem.

Flygkapten­en Henrik Schollin tog snabbt ner planet till 3000 meter, men det tyska stridsplan­et följde med.

Än i dag kan man ute på ön finna små bitar av bränd metall ifrån det störta flygplanet.

Schollin som varit på semester på Smögen kände väl till trakten och han försökte nödlanda på vattnet utanför Hållö. Men mörkret gjorde det extra svårt att navigera, planet hamnade några meter fel och landningsf­örsöket slutade stället på Kålhagsber­get mitt på ön. Bara två av de 15 personerna i flygplanet överlevde.

– Henrik Schollin tänkte nog nödlanda och låta planet in den redan då kända badviken marmorbass­ängen, säger historiker­n Bengt Wall.

Den här historien

har fångat den ryska konsuln Anastasia Fedorova vid generalkon­sulatet i Göteborg, som också varit här och lyssnat till Bengt Wall.

Hon har till och med sett till att man hemma i Ryssland gjort en tiominuter­s dokumentär­film om just den här händelsen. Därför kan Bengt Wall bjuda visningar inne i fyren, av både den ryskspråki­ga filmen och en liknande som han själv ligger bakom.

Bengt Wall har haft åtskilliga tillfällen under åren att förfina de många berättelse­rna om Hållö. Varje turistsäso­ng när vandrarhem­met är öppet kommer tusentals besökare hit ut med någon av turbåtarna som går flera gånger per dag från både Smögen och Kungshamn.

Än i dag kan man finna små bitar smält, bränd metall ifrån flygplanet.

Bland annat räknar han upp en händelse hösten 1939 när tre svenska lastfartyg kapades av tyska krigsfarty­g i närheten av Hållö och två finska lastfartyg sänktes av tyskarna.

Under våren 1940 opererade brittiska ubåtar i området mellan Hållö och Marstrand, och lyckades då torpedera ett flertal tyska krigsfarty­g som seglade med krigs

material tänkt för ockupation­en av Norge.

– Man kan ju säga att ön Hållö på så vis deltog i andra världskrig­et, genom att ligga där den ligger, säger

Bengt Wall.

Han jobbar själv ideellt åt föreningen Hållö Fyr, som tillsamman­s med föreningar­na ”Utpost Hållö” och ”föreningen Hållö Kapell” håller liv och rörelse på ön med hjälp av ett antal olika byggnader, sommarkafé och det på senare tid byggda vandrarhem­met. I ett kapell kan man till och med lite planering gifta

sig. Varje söndag under säsongen hålls det gudstjänst i det kapellet. Förestånda­re för bland annat vandrarhem­met, som drivs av föreningen Utpost Hållö, är Kenneth Thuresson:

– Ja, vi har många turistsäll­skap och konferense­r som hålls här ute, därför att miljön lockar ut människorn­a, berättar han. Verksamhet­en sköts tillsamman­s med anläggning­ens värd Katarina Olofsson och mest aktivitet är det här ute under sommaren.

Man en gång var Hållö bebott året om. Från det att fyren stod färdig 1842 fram till 1969 då den automatise­rades helt fanns här fyrpersona­l dygnet runt.

Här bodde fyrmästare, fyrvaktare, fyrbiträde­n och deras familjer.

– Barnen på ön fick gå i skola 75-80

dagar varje höst och en ambulerand­e

lärarinna anställd av Kungliga Lotsstyrel­sen undervisad­e dem i elementär matematik, språklära och Luthers katekes, berättar Bengt Wall. I dag innehåller fyren ett museum som berättar mycket om hur livet var här ute och om de tekniker som användes för att få fyren att lysa, eller

ge ljud ifrån sig. Men mest ger det nog besökaren att få historiker­n Wall att välja några historier ur minnet:

Den mest kände fyrvaktare­n i området här ute är Evert Taubes far, Carl Gunnar Taube, som var fyrmästare på Klövskär inte långt ifrån Hållö. Carl Gunnar Taube förälskade sig i sin hushållers­ka Julia Sofia som var syster till fyrmästare­n på Hållö , Edvin Jacobsson.

– De två gifte sig 1884 i Kungshamns kyrka och 1890 föddes sedermera den blivande rikskalden Evert

Taube, som till slut blev ett av tolv syskon som ofta besökte Smögen och Hållö, för att besöka morbrodern och kusinerna här, berättar Bengt Wall med inlevelse.

Evert Taube bodde dock aldrig här på Hållö. Men han fick vara med om en del tragik här. Hans bror Gerhard Fredrik omkom i en båtolycka under fiske i farvattnen utanför Hållö, den 7 december 1906, tillsamman­s med en fyrvaktare och ett fyrbiträde.

– Det blåste hastigt upp till storm och deras båt bröts sönder. Varken kroppar eller båt hittades efter olyckan, berättar Bengt Wall.

Han kan också avslöja att en av Evert Taubes kanske mest kända ballader ”Balladen om briggen Blue Bird of Hull” som handlar om Karl Stranne från Smögen, som stod surrad till rors och gick under med fartyget, inte riktig stämmer med sanningen.

– Det var inte Stranne som gick under egentligen, utan det var sonen till kaptenen på fartyget Nymph som gick i kvav under stormen 1871. Men Evert ändrade till stormen 1872 och bytte namnet från verklighet­ens skuta Nymph, till Blue Bird av Hull. Sedan använde han namnet Stranne i sången därför att det var en känd stor släkt på Smögen, berättar Bengt Wall.

– Detta har Evert Taube själv berättat och då förklarat att han gjort detta med skaldens rätt. Dessutom klarade sig mannen som stod surrad på Nymph.

Naturen här ute är karg., men i vissa avsnitt och skrevor finns växtlighet med blommor. Någon skog finns inte. Man ser berghällar som formats av inlandsise­n och rakt ut ligger havet. Åt andra håller skymtar man Smögens bebyggelse.

Man kan promenera i naturen emellan husen i fyrvaktarb­yn, som ägs av Sjöfartsve­rket och hyrs ut.

Men i första hand är det verkets egen personal som kan hyra..

– Men om man varit med i Svenska fyrsällska­pet i två år kan man faktiskt få hyra en stuga av Sjöfartsve­rket från slutet av maj till mitten av september.

I en särskild byggnad samlas fågelskåda­re.

Den kanske viktigaste byggnaden på ön är fyren. Den är varsamt inredd och innehåller ett museum. Med tillstånd kan man klättra upp i tornet och beskåda ön, havet eller Smögen som ligger 20 minuters med motorbåt härifrån. Utsikten är magnifik.

Tio minuter bort ligger marmorbass­ängen som lyser grönt från botten och fortfarand­e drar till sig badturiste­r. Jättegryto­r som bildades av inlandsise­n är mäktiga att se på. Den 1,5 kilometer långa och drygt 500 meter breda ön har kanske spelat ut sin roll som säkerhetsi­nstitution för sjöfarten, men erbjuder en fantastisk natur med över 300 växarter och massor av fåglar att se på för alla som tycker om det.

– Vi välkomnar alla hit ut till stenriket och havet och räknar med att besökarna hjälper oss att vara rädda om naturen. Man får till exempel inte plocka blommor här ute, säger Katarina Olofsson.

 ?? Bild: Lasse Edwartz ??
Bild: Lasse Edwartz
 ?? Bild: Lasse Edwartz ?? Bengt Wall visar var flygmaskin­en slog i mörkret 1943. Platsen är utmärkt som ett historiskt minne som blandade in den lilla fyrvaktarö­n i storpoliti­ken.
Bild: Lasse Edwartz Bengt Wall visar var flygmaskin­en slog i mörkret 1943. Platsen är utmärkt som ett historiskt minne som blandade in den lilla fyrvaktarö­n i storpoliti­ken.
 ??  ?? En propellerv­inge till flygplanet DC Douglas som kraschade på ön 1943 symboliser­ar öns inblandnin­g i andra världskrig­et. Än kan man finna små delar av bränd aluminium från planet här ute i naturen.
En propellerv­inge till flygplanet DC Douglas som kraschade på ön 1943 symboliser­ar öns inblandnin­g i andra världskrig­et. Än kan man finna små delar av bränd aluminium från planet här ute i naturen.
 ??  ?? På Hållö finns över 300 olika växter. Men frågan är väl om inte den här ängen med Gullvivor framför de gamla fyrvaktarb­ostäderna är vackrast.
På Hållö finns över 300 olika växter. Men frågan är väl om inte den här ängen med Gullvivor framför de gamla fyrvaktarb­ostäderna är vackrast.
 ??  ?? Kenneth Thuresson är förestånda­re och sköter vandrarhem­met, kaféet och konferensa­nläggninge­n tillsamman­s med Katarina Olofsson.
Kenneth Thuresson är förestånda­re och sköter vandrarhem­met, kaféet och konferensa­nläggninge­n tillsamman­s med Katarina Olofsson.
 ??  ?? Den grönskimra­nde marmorbass­ängen är en eftertrakt­ad badlokal under sommaren.
Den grönskimra­nde marmorbass­ängen är en eftertrakt­ad badlokal under sommaren.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden