Det här är viktigast när du väljer förskola åt ditt barn
Att välja förskola till sitt barn kan kännas som ett obegripligt lotteri. Här är förskolepsykologens råd om vad som verkligen är viktigt att titta efter, och vad man kan strunta i.
Vilken förskola är bäst i just mitt område?
Vad är egentligen Reggio Emiliapedagogik?
Vanlig kommunal eller föräldrakooperativ?
Hur många barn får det vara i en barngrupp?
Hur vet jag att den som ska ta hand om mitt barn stor del av dagen är snäll och pålitlig?
I valfri Facebookgrupp för småbarnsföräldrar är strömmen av frågor kring val av förskola stor och konstant. Av förklarliga skäl.
– Det är väldigt stort att lämna bort sitt barn till någon annan och självklart har man rätt att känna sig helt trygg med det. Allt annat är egentligen galet. I alla fall om man menar något med att ha barnens bästa i fokus, vilket de flesta kommuner och politiker brukar framhålla, säger Anna Hellberg som är legitimerad psykolog med inriktning mot förskolan.
Skolverket har riktlinjer för hur stora barngrupperna bör vara i förskolan, eftersom det anses viktigt för trygghet, inlärning och en rimlig ljudnivå. För barn mellan 1-3 år är rekommendationen 6-12 barn per grupp och för barn mellan 4-5 år är det 9-15 barn per grupp. Få förskolor lever dock upp till de här kraven, och i Göteborgs kommun är hälften av barngrupperna större än rekommenderat. Ibland argumenteras det för att barngruppens storlek är mindre viktig så länge personaltätheten är bra. Anna Hellberg håller inte med.
– Personalen måste ha en chans att räcka till för barnen och storleken på gruppen spelar roll. Större barngrupper och stora förskoleenheter ger barnet fler relationer att förhålla sig till, och det kan ju vara utmanande även för vuxna. För små barn är det extra viktigt att ha små sammanhang och ett fåtal trygga relationer.
Hur många barn det går per anställd spelar naturligtvis stor roll för hur situationen i förskolan upplevs för barnet. Som förälder bör man ställa frågor om personaltäthet, personalomsättning och hur det fungerar med vikarier. Även hur många i personalen som har förskollärarutbildning kan vara en bra fråga att ställa, menar Anna Hallberg.
– Det finns självklart många som har stor talang för att arbeta med barn trots att de saknar utbildning för det, och tvärtom finns det utbildade som inte alltid är lämpliga. Men överlag skulle jag säga att det är viktigt att det på förskolan finns personer som är utbildade om små barns behov och utveckling.
Nu under pandemin har besök på förskolor helt ställts in på en del håll, men ofta går det att ordna ett möte utomhus. Anna Hellberg rekommenderar att man bokar in besök på 2-3 av de man lutar mest åt och försöker få en pratstund med personalen. Några bra frågor att ta upp är just personaltäthet och hur stora barngrupperna är, men också hur stor personalomsättningen är.
– Det kan ge en fingervisning om hur de trivs och hur arbetsklimatet är. Man kan också försöka lyssna efter hur de pratar med varandra och samarbetar. Sedan tycker jag det kan vara bra att fråga hur en vanlig dag på förskolan ser ut. Vad gör de och hur arbetar de?
En annan fråga som kan ge viktig information är hur förskolan arbetar med inskolningen.
– Där kan man få svaret att de anpassar efter barnet och ser till så att det blir en bra start, eller så
kan man få höra att det är tre dagar föräldraaktiv inskolning som gäller för alla och ”sen brukar barnet vänja sig.” Där skulle jag helt klart föredra
det första svaret, det visar att man har fått förutsättningarna att vara lyhörda inför barns behov.
Något som många förskolor trycker
mycket på i presentationen på sina hemsidor är vilken pedagogik de arbetar efter. Anna Hellberg menar att det, framförallt när det gäller yngre barn, inte bör väga allt för tungt i bedömningen.
– Det viktigaste för alla barn är att det är en trygg miljö med personal som har ett bra förhållningssätt till barnen. Sen är det så klart olika vad man som förälder tycker är viktigt, en del tycker en viss pedagogik eller ekologisk mat eller en fin utemiljö är väldigt viktigt. Men ur ett psykologiskt perspektiv skulle jag säga att det man verkligen ska gå efter är att det finns vuxna som kan tillgodose barnets grundläggande behov av trygghet och omsorg.
Därför tycker hon att man framförallt ska försöka få en känsla för stämningen på plats och våga lita till sin magkänsla.
– Det kan skilja en hel del mellan hur förskolan presenteras på papperet och hur ditt barns verklighet
sedan ser ut. Därför bör man försöka
bilda sig en egen uppfattning. Hur pratar personalen med barnen? Vad är det för stämning, verkar barnen glada? Blir barn som är ledsna tröstade? Känner jag mig trygg med att
lämna mitt barn här? Den känslan är den viktiga att få fatt i.