En miljard för att skydda centrum mot översvämning
Prislappen stiger för Uddevallas översvämningsskydd och budgeten måste utökas. SMHI kritiserar utredningen för att inte ta tillräcklig höjd för hur mycket havsnivån kan komma att stiga och kommunen inför nu nya åtgärder i arbetet.
Hur högt havet hotar att stiga, vad som händer i akuta lägen och hur länge portarna håller – det är några av de punkter som kommunen måste utreda ytterligare i arbetet med översvämningsskyddet, enligt samrådet. Nya beräkningar visar dessutom att projektet nu är uppe i kostnader på en miljard kronor.
– Alla synpunkter är viktiga och belyser sådant som vi måste jobba med inom projektet. Vi räknar med att lämna in ansökan till domstolen vid årsskiftet, säger projektledare Christine Gunnarsson, Uddevalla kommun.
Havet svämmar in över Uddevallas centrum när det blåser västliga vindar. Skyfall vräker ner regn över staden och måste ledas bort via dagvattensystemet. Dessutom ligger stadskärnan och området runt Bäveåns inlopp till stora delar på instabil mark med risk för skred och ras.
Samtidigt vill kommunen utnyttja det attraktiva havsnära läget för nya bostadsområden. Staden vill växa västerut, ambitionerna ligger på flera tusen nya bostäder.
För att det ens ska vara tänkbart att få tillstånd för nya kvarter mot havet måste kommunen investera i översvämningsskydd. Det har Bohusläningen skrivit om tidigare. Eftersom det också har funnits många gamla industriverksamheter i området vid Bäveån måste kommunen också säkerställa att föroreningar i marken tas om hand.
Kommunen arbetar sedan flera år med det gigantiska projektet med översvämningsskydd. I höstas avslutades den fördjupade förstudien.
Nu har materialet varit ute hos en rad instanser för ett så kallat avgränsningssamråd. Det görs inför arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen, som är obligatorisk för att få tillstånd för att bygga översvämningsskyddet.
– Alla inkomna synpunkter är viktiga och jag vill inte peka ut någon enskild. Vi är glada och tacksamma över alla åsikter vi har fått in, säger Christine Gunnarsson.
Kommunen tänker sig, i stora drag, att bygga vallar längs Bäveåns inlopp. Vallarna måste gå att öppnas och stängas efter behov för att klara problemet med regnvatten som svämmar över. Man måste också anlägga stora tryckbankar i vattnet för att hålla emot leran som ligger ovanpå berggrunden. Kajerna är gamla och utslitna och inte orkar hålla emot om leran trycker på.
Dessutom måste siktet ställas in på framtiden, eftersom klimatet förändras. Vallarna planeras att bli 2,30 meter över nuvarande havsnivå.
Med det kunskapsläge
man har i dag bedöms höjden på skyddet räcka fram till år 2070, men det finns en möjlighet att bygga på med ytterligare en halvmeter, har projektledarna Jonas Sand och Christine Gunnarsson, Uddevalla kommun, tidigare beskrivit i Bohusläningen.
Länsstyrelsen är en tung instans i sammanhanget. De pekar på en rad faktorer som måste utredas mera. Det handlar till exempel om hur dagvattenhanteringen ska ske. Länsstyrelsen begär bland annat svar på hur det första vattnet från ett skyfall, som är som mest förorenat, ska hanteras.
Dessutom begär länsstyrelsen att kommunen utreder hur tryckbankarna påverkar bottensedimenten och hur fiskvandring och sportfisket i Bäveån påverkas. Länsstyrelsen skriver vidare att ”sjömätningen i underlaget är från 2016. Åtgärder har vidtagits sedan dess längs med Bäveån, till exempel tryckbankarna vid museikajen” och undrar om kommunen ska göra en ny sjömätning.
Länsstyrelsen vill också se svar på en rad frågor kring risk och sårbarhet. Bland annat gäller det hur nära inpå en väntad översvämning som kommunen ska förvarnas, vem som ansvarar för att öppningarna stängs och hur lång livslängd anläggningens olika delar bedöms ha.
Ett av alternativen
i kommunens förstudie är att gräva ut delar av Museiparken och skapa en inre hamnbassäng. Det måste i så fall beskrivas närmare, konstaterar länsstyrelsen, om hur det påverkar
”
Alla synpunkter är viktiga och belyser sådant som vi måste jobba med inom projektet
Christine Gunnarsson
projektledare Uddevalla kommun
bland annat befintlig bebyggelse och markföroreningar.
Just det här alternativet, en hamnbassäng vid museet, förordas av kommunens kultur- och fritidsförvaltning. Det skulle upplevas som positivt av många ”att på central plats i staden kunna se ett glittrande vatten, kanske med lite större flytetyg med master som syns på håll”, skriver förvaltningen. Det skulle också berätta om ”varför staden finns där den finns, vid vattnet” och berätta om ”vår historia med avseende på handel och sjöfart. Just i detta område fanns en gång en vändplats för ångbåtar, som sedan ganska länge fyllts igen”.
SMHI ifrågasätter grunden
för kommunens beräkningar för kommande stigande havsnivåer. I förstudien anges nivåerna 2,3 meter år 2070 och 2,8 meter år 2100 för att skydda befintlig bebyggelse. Det är oklart vad detta baseras på, enligt SMHI. Institutet framhåller att det har kommit ny information som uppskattar havsnivåhöjningen i Uddevalla ”till mycket nära 3,0 meter i stället för 2,8 meter”, och ny information kommer senare i år. Därför är det bättre att bygga på översvämningsskyddet än att redan nu låsa sig vid en fastställd högsta nivå, enligt SMHI.
– Vi kommer att ha ett möte med experter om det här, så jag kan inte riktigt svara på nu hur vi förhåller oss till det. Vi har gjort en grundlig undersökning, men om det måste justeras så tar vi det till oss naturligtvis, säger Christine Gunnarsson.
Kommunens plan är
att satsa på vallar som går att bygga på vid behov.
Det enorma projektet kostar pengar. Till en början räknade kommunen på kostnader på 360 miljoner kronor. Det växte snabbt till det dubbla.
Nu pekar alltså de senaste prognoserna på ännu högre utgifter för att investera i översvämningsskydd. Samhällsbyggnadsnämnden flaggade i mars i år, inför budgetarbetet, för att kostnaderna nu har räknats upp till en miljard kronor och att det därför krävs ett nytt igångsättningsbeslut från kommunfullmäktige. Frågan är med på dagordningen för fullmäktiges möte nu på torsdag, den 10 juni.
Nu ska alla synpunkter sättas samman i en samrådsredogörelse. Den ingår sedan i tillståndsansökan, tillsammans med miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning.
– Ansökan skickas till mark- och miljödomstolen. Det blir kring årsskiftet, det är ett omfattande dokument, säger Christine Gunnarsson.
Den fördjupade förstudien går att läsa på kommunens hemsida.