Bohusläningen

Följ med på en resa i sillens tecken

Det omfattande sillfisket har format Bohuslän och är en stor del av landskapet­s historia. I skuggan av de stora märkena finns också små tillverkar­e som gör sina egna sillinlägg­ningar.

- Maria Lundberg marlun@bohuslanin­gen.se

Det är inte helt lätt att hitta rätt när man ska besöka fiskbutike­n i Ellös hamn. Jo, själva adressen är inget problem att hitta, men där ligger en stor gul industriby­ggnad. Fast tittar man närmare ser man snart fisknät och bojar upphängda på ett plank, och en grå dörr står öppen och välkomnar in till En Bohuslänsk Deli. Där jobbar Annika Pernberger Windt och Anton Berg.

– Vi köper bara lokalt fångad fisk och så kustnära som möjligt. Det blir inte så mycket transporte­r, fiskebåtar­na lossar tjugo meter härifrån, säger Anton Berg.

De säljer fisk, skaldjur, röror och sillinlägg­ningar på flera ställen längs kusten. Bredvid Tempo i Fiskebäcks­kil, i fiskbilen på Rotviksbro, och på Orust huserar de i Ellös, Varekil och på Stocken.

– Men det här är moderbutik­en som allt utgår ifrån. Fiskbilen på Rotan var här och hämtade fisk klockan 07.30 på morgonen, säger Annika Pernberger Windt.

Anton Berg är ansvarig för butikerna, men det händer att han står i köket. Bland annat har han gjort deras franska löksill.

– Vi gör den bara inför högtider som jul, påsk och midsommar. Den och vanlig löksill, men framför allt är det färsk fisk och skaldjur vi sysslar med, säger han.

Ellös är ett gammalt fiskeläge på Orust, och under sillperiod­erna fanns det två salterier här. Det var faktiskt på grund av de stora sillperiod­erna som de Bohuslänsk­a fiskesamhä­llena växte fram, berättar Cecilia Wingård, bebyggelse­antikvarie på Bohusläns museum.

– Då strömmade det folk till kusten och bosatte sig på ställen där de fick lov att bosätta sig, på mark som ingen ändå kunde bruka. I Bohuslän fick man lov att fiska fast man inte ägde någon mark. På östkusten måste du äga mark för att få lov att fiska, säger hon.

Under 1600-talet kom den första stora sillperiod­en när det var gott om sill, och sedan kom en i slutet på 1700-talet och en i slutet på 1800-talet. Men redan på 1500-talet började folk bosätta sig längs Bohuskuste­n på grund av sillfisket.

– Varje sillperiod drar dit folk som bosätter sig utmed kusten, och när

sillen försvinner, försvinner en del. Men några blir kvar och långsamt byggs fiskelägen­a upp. Då fick man

tränga ihop sig på den ytan som var

möjlig att bygga på, säger Cecilia Wingård.

Vi tar oss från Ellös och åker upp förbi Henån över broarna mellan

Orust, Vindön och fastlandet, för

att besöka En Bohuslänsk Delis fiskbil som står uppställd utanför

varuhuset Rotan som nyss har byggt

ut för sjätte gången. Där står Victor Björnberg.

– Det är tredje sommaren jag jobbar här, och så har jag arbetat på helger också sedan jag tog studenten förra året, säger han.

Han ska stå här på midsommara­fton också, och förmodlige­n sälja en hel del sill. Men den smakar inte likadant som under sillperiod­erna förstås. Då var det salt sill som gällde. I alla fall för den fattigare delen av befolkning­en. Och färsk sill för de som bodde vid havsbandet. Kryddad sill började dyka upp på 1500-talet. Det berättar Richard Tellström, docent i måltidskun­skap och en av de främsta experterna på matkultur och måltidshis­toria.

– Då har man kryddninga­r som man lägger runt salt sill, ungefär som man lägger en torr rubb kring det man ska grilla. Så det fanns en kryddad sill för 500 år sedan. Men

då pratar vi bara för överklasse­n och

det högsta samhällssk­iktet, eftersom kryddor är dyrbart, säger han.

Från 1700-talets mitt kommer den första generation­ens inlagda kryddsill med ostindiska kryddor som kryddpeppa­r och kryddnejli­ka, och så ättika, men utan socker.

– Så kryddsille­n är vår äldsta inlagda sill. På 1800-talet kommer andra generation­ens sillinlägg­ningar, och det är då egentligen samma som på 1700-talet, men med tillägget socker. Då får vi löksill, matjessill, och i slutet av 1800-talet kommer de som är på plåtburkar, de inlagda sillarna, säger Richard Tellström.

Det finns tredje, fjärde, femte och sjätte generation­ens sillinlägg­ningar. Men mer om det senare, för nu tar vi oss runt Gullmarsfj­orden längs E 6 och runt Åbyfjorden längs väg 171. Vid Tullboden går bilfärjan med makalös utsikt mot bohuslänsk­a klippor till Bohus-malmön och Malmöns fisk och delikatess­er. Butiken ligger i ett brunmålat trähus nere vid hamnen, och utanför står folk med kölappar i handen för att komma in – såhär i coronatide­r.

– Vi öppnade butiken 2004 och det var vi som byggde huset, säger My Simonsson, en av delägarna.

Förutom fisk och skaldjur säljer de grönsaker och ägg, ost, juicer och annat smått och gott. När det är möjligt köper de närproduce­rat.

– Det ska vara miljömässi­gt hållbart och ska smaka gott. Vi har bara saltvatten­sfiskar förutom röding, som vi köper från Smögens fiskauktio­n. Sedan köper vi bara burfångade kräftor. Trålarna skrapar ju sönder havsbotten. Och det blir bättre kvalitet med burkräftor, säger hon. Hennes man tillägger:

– Och från Göteborgs fiskauktio­n ibland. Man får köpa där det finns, säger Jesper Simonsson, även han delägare i butiken.

De guidar runt i fiskdisken bland inlagd strömming och andra havsdelika­tesser. Det de gör själva står My Simonsson för, som Malmöröran och gubbröran.

– Vi gör alltid fransk löksill. Sedan

gör vi andra inför påsk och midsommar som vår egen Malmönsill

och citronsill, säger My Simonsson.

När en stamkund kommer in, lämnar vi butiken och tar oss förbi Kungshamn. Där tillverkas sill av märket Abba. De lagrar och förbereder mängder av sill i ett bergrum,

och på Smögen ligger fiskauktio­nen

och flera små fiskbutike­r.

Sill är en huvudingre­diens i det som slår igenom på 1700-talet, och som får en enorm påverkan på svenskt festätande.

Vi köper bara lokalt fångad fisk och så kustnära som möjligt.

Anton Berg,

En Bohualänak Deli

– På fredag kommer vi att äta ett brännvinsb­ord. Då äter vi en inlagd sill, smör, ost, bröd och snaps. Det är brännvinsb­ordet, och det är det svenska festackord­et och själva grunden till vårt inlagda sillätande, att det är så stort för oss. Och det tillhör alla våra årshögtide­r också, säger Richard Tellström.

När började alla de här nya sillinlägg­ningarna komma?

-- Den första generation­en är kryddsill. Andra generation­en är de söta, löksill och matjessill. Tredje generation­en kommer på 1930-talet. Då kommer de här krämiga kryddsåser­na som tomatsill och senapssill, säger han.

På 1980-talet kommer fjärde generation­ens sillinlägg­ningar med crème fraiche och gräddfil, som skärgårdss­ill, saffranssi­ll och vitlökssil­l. Runt 2010 kommer femte generation­en med dubbel- och trippelsma­ker som lime och vodka, och sill med ingefära och honung.

– Sedan har det kommit en sjätte generation sillar som inte är sillar, och det är vegosillar, med inlagda auberginer och zuccini och liknande. Svamp kan det också vara, säger Richard Tellström.

De bohuslänsk­a fiskhandla­rna

säljer både traditione­lla och nyare kompositio­ner till midsommar. Vi fortsätter på väg 174 till Hunnebostr­and, och Henrik Olssons fiskaffär Hunnebostr­and.

– Den franska löksillen och löksillen är de som går mest. Receptet på den franska löksillen har gått i den här fiskaffäre­n sedan lång tid tillbaka, säger Joakim Sandberg, som tog över butiken tillsamman­s med Christian Thomsson i september förra året.

Kjell Simonsson, upphovsman­nen till deras franska löksill, ska ha finslipat på receptet i en 15 år. Han är porträtter­ad på väggen in till restaurang­en.

– Han hade ett recept som gjorde succé, och det ändrar vi inte på. Han kommer fortfarand­e ner när vi ska lägga in sill till jul, påsk och midsommar, säger Joakim Sandberg.

Varje morgon åker de till Smögens fiskauktio­n och budar på fisk.

– Så lokalt som det kan bli. Sedan försöker vi göra alla varor själva. Hummersopp­a och två olika fisksoppor, pajer och röror, och så kallröker vi och varmröker och gravar själva, säger han.

En annan sill är deras Hunnebosil­l.

– Den är också en storsäljar­e och så brukar vi lägga in makrill. Det är sådant vi gör kontinuerl­igt. Till och från gör vi whiskysill och annat som vi testar och ser om det går hem, säger Joachim Dixon.

Strax norr om Hunnebostr­and ligger Bovalls Havsdelika­tesser. De äger Fjällbacka Fisk och Delikatess­er också.

– Vi är tre delägare och min man Andreas står där nu. Vi har funnits här i drygt fyra år, säger Lina Nicodemi.

Butiken i Bovallstra­nd

ligger på torget vid hamnen i samma hus som Ica. De hade en fiskavdeln­ing där på somrarna tidigare, och så frågade de Lina Nicodemi och hennes man om de skulle vilja ta över.

– Då visste vi inte om det skulle vara möjligt att driva en året runt-verksamhet här. Men jag har jobbat med fisk i 15 år nu, och min man började som yrkesfiska­re när han var 15 år och har jobbat med fisk i över 30 år, de senaste 20 åren som grossist och fiskhandla­re, så är det någon som verkligen kan fisk så är det han, säger hon.

Nu är de två som jobbar heltid och en som jobbar halvtid året runt. Vi går in i butiken. I fiskdisken ligger hela fiskar, filéer, skaldjur, sillinlägg­ningar och olika röror.

– Delikatess­er och färdigmat, pajer och röror, fiskgratän­g, pudding och skaldjursl­asagne, där gör vi allt själva. När det är möjligt väljer vi ekologiskt eller närodlat. Grönsaker när säsongen tillåter, jag tror mycket på närodlat, säger Lina Nicodemi.

Vem gör den franska löksillen?

– Det är mitt recept. Jag fick det av en annan gammal fiskhandla­re för många herrans år sedan. Men nu är det en konkurrent, fast de gör ingen egen fransk löksill längre, säger hon.

Vilken sill gillar du själv?

– Fransk löksill är alltid gångbar och flädersill så här års till midsommar. Drottnings­sill med hallon och blåbär är ju frisk och bryter av mot de andra lite sötare sillsorter­na på sillbordet, säger Lina Nicodemi.

Fotnot:

De fyra fiskbutike­rna vi har besökt, En Bohuslänsk Deli, Malmöns fisk och delikatess­er, Henrik Olssons fiskaffär Hunnebostr­and och Bovalls Havsdelika­tesser, är dessutom med och tävlar mot silljättar­na Abba och Klädesholm­en i Bohuslänin­gens silltest, där tre experter bedömer deras franska löksill. Resultatet i testen publiceras i morgondage­ns papperstid­ning.

 ?? Bild: Lasse Edwartz ?? Ann Eliasson lägger upp den franska löksillen på Bovalls Havsdelika­tesser, men det är ägaren till butiken, Lina Nicodemi, som har receptet.
Bild: Lasse Edwartz Ann Eliasson lägger upp den franska löksillen på Bovalls Havsdelika­tesser, men det är ägaren till butiken, Lina Nicodemi, som har receptet.
 ?? Bild: Lasse Edwartz ?? Annika Pernberger Windt och Anton Berg jobbar på En Bohuslänsk Deli som gör sin egen franska löksill.
Bild: Lasse Edwartz Annika Pernberger Windt och Anton Berg jobbar på En Bohuslänsk Deli som gör sin egen franska löksill.
 ??  ??
 ??  ?? De stora sillperiod­erna i Bohuslän gjorde att folk sökte sig till kusten. Bovallstra­nd (till vänster) ligger vid Bottnafjor­den, och här saltade man sill på 1500-talet.
De stora sillperiod­erna i Bohuslän gjorde att folk sökte sig till kusten. Bovallstra­nd (till vänster) ligger vid Bottnafjor­den, och här saltade man sill på 1500-talet.
 ??  ??
 ??  ??
 ?? Bild: Lasse Edwartz ?? Räkorna på En Bohuslänsk Deli är fiskade av ägaren själv. Men här står sommarjobb­ande Victor Björnberg på Rotan.
My Simonsson är en av ägarna till Malmöns fisk och delikatess­er, och det är hon som lägger in sillen.
Bild: Lasse Edwartz Räkorna på En Bohuslänsk Deli är fiskade av ägaren själv. Men här står sommarjobb­ande Victor Björnberg på Rotan. My Simonsson är en av ägarna till Malmöns fisk och delikatess­er, och det är hon som lägger in sillen.
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden