Använd grova svordomar om du vill minska smärta
Råkar du brista ut i en serie riktigt fula ord när du slår tån i en tröskel, eller huvudet i en skåplucka? Då gör du förmodligen helt rätt, enligt forskningen. En ny studie har visat att svordomar faktiskt har förmågan att lindra smärta.
Studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in psychology, visade hur upprepningar av svordomar ökade toleransen för smärta. I experimentet fick deltagarna stoppa ned ena handen i isvatten och instruerades att antingen högt upprepa en svordom (till exempel ”fuck”), en påhittad svordom (till exempel ”fouch”), eller ett neutralt ord (till exempel ”table”).
Resultatet visade att
de deltagare som upprepade svordomar upplevde betydligt mindre smärta och obehag än de andra deltagarna i experimentet. Studien sällar sig till en i raden som bekräftar idén om att svordomar har en smärtlindrande effekt.
”
Resultatet visade att de deltagare som upprepade svordomar upplevde betydligt mindre smärta och obehag än de andra deltagarna.
Exakt varför är oklart, men forskarna tror att det kan bero på känslomässiga reaktioner till svordomar som vi har kommit i kontakt med under uppväxten.
Svordomsforskaren och professorn i nordiska språk Ulla Stroh-wollin är inne på samma spår.
– Det är en laddning som ligger i svordomarna och den måste vara inlärd. Det är ingen specifik bokstavskombination eller ljudkombination som gör att det blir så, utan att man från ganska tidig ålder lär sig att koppla viss laddning till vissa ord, säger Ulla Stroh-wollin.
Svordomar har funktioner
i språket där det inte finns några alternativ. Enligt Ulla Stroh-wollin handlar det om att sätta förstärkning bakom frågeord, som till exempel ”Vad fan?” eller ”Vad i helvete?”.
– Sen hittar man på variationer som ”Vad i hela fridens namn?” och så vidare. Men det är de här uttrycken som ligger i botten hela tiden. Där finns ett utrymme i språket som svordomarna har tagit.
Ulla Stroh-wollin tror att vi genom historien alltid har svurit eller på något vis utnyttjat laddat språk på ett eller annat sätt. Men även om man lätt får intrycket att svordomar hela tiden blir mer avdramatiserade och mindre laddade, så har utvecklingen i själva verket inte varit riktigt så spikrak.
– Jag har studerat svordomar i dramer från 1700-talet och då kan jag se att man har en tydlig åtstramning under senare delen av 1800-talet. Så det är inte självklart att det går åt det ena eller andra hållet, säger Ulla Stroh-wollin.
I studien med svordomar och isvatten testade forskarna också om vissa egenskaper hos orden kunde vara orsaken till den smärtlindrande effekten.
Efter varje experiment
fick deltagarna betygsätta orden i kategorier som ”humor”, ”känsla” och ”förmåga att distrahera”. Det visade sig dock att ingen av dessa egenskaper gjorde någon skillnad.
Visserligen ansågs svordomarna vara mer distraherande än andra ord, men graden distraktion svordomarna emellan hade ingen koppling till hur mycket smärta deltagarna upplevde.
I sin slutsats konstaterar forskarna bakom studien att mer forskning behövs för att förklara vilka positiva och negativa känslor svordomar ger upphov till – och varför.
Oavsett så verkar folk ha skrikit fula ord för att lindra smärta sedan lång tid tillbaka och kommer nog fortsätta göra det även i framtiden.
– Till och med de som inte tycker att man får svära brukar tycka att man får göra det om man slår hammaren på tummen istället för spiken, säger Ulla Stroh-wollin.